Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydaholmsalnen och dess Likare af Prof. C. J. D. Hill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eonen på Vespasianska congien. Delisle anmärkér, att man
bör räkna 75 millia passuum på 1°, för att förlika de Gamles
Geogr. uppgifter med nyare observationer, således 90.75000
Pass. = 1 mil), metr., och Passus = 1,48148 m. 6C pes=
= 0,2963 m. = 131,35 lignes. Ortdistancerne ge annars
mycket olika resultat, emedan de gamla sällan kände dem
efter verkliga mätningar (utom der å vägarne milstenar voro
uppsatte efter verklig mätning), utan efter dagsresor till sjös
eller lands, hvilka de uppskattade olika efter
omständighe-terne. Herodot anser en dags segling = 700 stadier, en
nattsegling = 600 stadier; en dagsresa till lands = 200 å 180
stadier. Dessutom voro vägarne ej i rak linea. Stundom kan
dock orternas distans varit mätt astronomiskt, och deraf
distansen beräknad — efter en gammal regel, enligt hvilken en
grad = 1111 stadier, och en qvadrant = 100000 st. Men
dessa stadier voro ej de vanliga, utan Geografiska och =
= 100 metres blott. Då Romarne likvisst uppmätt många
vägar i Italien och en från Alperne ända till Gadix, så synes
sättet med ortdistanser ganska brukbart, särdeles på de
sträckor der ännu spår af de gamla Romerska vägarne förefunnos.
Man har ock begagnat några sådane och deraf funnit en Rom.
fot = 130,3 å 130,6 lignes, men kanske väl liten, då
sannolikt de gamlas vägar ej gingo i rät linea, med undantag af
Gracchi (A. U. 632 = 120 f. Ch. st.), hvilka enligt Plutarch
skola varit alldeles raka. Den så återfunna Romerska foten
var väl sådan som den af deras agrimensores begagnades,
men utfaller troligen väl kort, emedan de ej lade stängerna i
rät linea eller använde gamla nötta stänger. Mera ljus trodde
man sig ernå, när man fann grafvårdar, på hvilka en fot
fanns utstucken. Porcius framdrog först Cossutii, sedermera
påträffade Philander Statilii i Janiculum och fann dess fot lika
med Cossutii. Den förra (sednare?) var illa indelad och grof,
samt blott anbragt såsom zirat, så att man ej kunde lita på
den. Dess upptäckt gaf dock anledning att söka flera
likadana monumenter, eller gamla i jorden dolda mått. Man fann
å Aebutii grafvård en fot = 131,5 lignes (131;8 1.: Fabretti).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
