Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydaholmsalnen och dess Likare af Prof. C. J. D. Hill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romerska foton och d«u Likare.
74
Partus fann flere gamla turastockar: a) en fyrkantig af
koppar af en gåspennas tjocklek från porta momentana, liksom
Statilii indelt i g och digiti samt a’) en annan, Fulvii Ursini,
dermed alldeles lika lång, b) en af malm, indelad i unciae 6C
digiti samt sextulae, samt c) en, tillhörig Marius Delphinus,
hvilken sednare gör å Paeti Planche 0,961 Sv. fot, der den
nya Romerska palmo = 0,741 Sv. fot = 97,51ignes i stallet
för 99 1., hvarföre väl Rom. foten enligt Paetus blir = 0,965
Sv. fot (= bra liten). Paetus anger a) !/r 3 kortare men
1» (nona unciae p. =) l/9 3 längre än ”marmoriis (Statilii
t Cossutii) fot, eller b) */3 % seu duella längre än a), (skulle
Väl vara */4 5, då ‘/t + 7» = l®/#3 == 1: (4 — ’/,»); men då ’/3
öttryckes på 2 ense sätt och äfvenså ,/7, så är det väl nona
som måste rättas till qvinta), att a) blir = statilii (4-j-t*tV)>
eller b) lika stor med den Philander fann på porfyrpelam
i 12 apostlars kyrka med inskriften IIOJ.Gj hvilka 9 fot
befunnos för små att vara Grekiska, utan ansågos af honom
och Marian för Romerska, då väl någon Grek i Rom gjort
denna pelare. Men c) fann Paetus 4/3 scrupel längre än de
*3 föregående” (de 2, neml. a & a1?), hvilka bägge (meum 4C
Fulvii) Paetus ”omnium litteratorum ... assensu” anser för
den enda rätta.
Paetus låt inhugga (med inskrift: ”curante L. Paeto”)
den af sig funna foten a) äfvensom den Grekiska på
”capito-lium” (Vaticanen?), men som man var mycket flitig att
co-piera den, blefvo ändstrecken snart så utvidgade, att man ej
kunde inse dess rätta längd. — Cenalis fick af Porcius en
Bom. fot, ”passim Romae sculptum & pictum”, som han fann
sådan att ”Pes parisinus = P. Rom. -|- 1 poll. + 1/6 digit.” *) =
= 1 3/3.2 p. Rom., således Pes Rom. = 32/3ft p. Paris. —
= 131,66 franska lignes, eller precis = a/4 af Herodots
Cu-bitus (= ett slags Geogr. spann) enligt Freret.
Det är uppenbart med denna, som Stjernhjelms fot är
") En del författare ha missförstått dessa ord, men vårt tal är det
rätta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
