Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på de statsekonomiska resnltaterna af Riksdagen 1853—54 af Prof. Th. Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarföre det definitiva beslutet uppsköts till sista Riksdagen,
då saken ändtligen blef bragt till ända.
Förändringen, sade vi, bestod dels i en förenkling af
skatterna, dels i förändring af uppbördssättet. Den förra
skedde så, att bland den mängd persedlar, som utgingo
såsom räntor i hvarje län, urskiljdes en eller annan af de
allmännaste under namn af hufvudränta och bibehölls såsom
persedelränta på hemmanen; alla andra räntor förvandlades
till en fix penningeskatt efter medium af 20 års markegång.
Hvad förändringen af uppbördssättet beträffar, så försvann,
såväl för kronans behållna, som för de indelta, räntor
upp-sägningsrätten och indelningshafvare förpligtades att taga
lösen efter medlet af 40 års markegång. Framsteget låg
således ej i någon minskning af skatternas belopp, i ettjemnande
af de allmänna bördorna; det låg endast i förändringen af
skatternas form och i uppbördssättet, men båda voro så
olämpliga att en förändring af dem verkligen kunde anses
som en lindring. Att det indelta löningssättet verkligen kunde
öka skatternas belopp, hafva vi i det föregående anmärkt.
Mångfalden af skattetitlar, de brutna tal, hvarmed de utgingo,
gjorde all kontroll omöjlig och många räntors tendens att
stiga hade ej obetydligt ökat skatternas tyngd; allt
olägenheter, hvilka genom den skedda förändringen blifvit
undanröjda. Ärendets behandling kunde afven förete en eller
annan märkvärdighet från den inre riksdagshistorien, samt icke
otydligt ådagalägga en vexande betydenhet hos Borgare- och
Bondestånden. Men en redogörelse derför ligger ej inom
gränsorna för förevarande uppsats.
Likasom med nyss omtalade åtgärder en länge
ventilerad fråga blef afgjord, så inträdde äfven vid dennna Riksdag
tull-lagstiftningen i ett nytt skick, hvars införande redan länge
varit yrkadt än af Regeringen, än af Ständerna, men icke
förr än nu lyckats tillvinna sig bådas sammanstämmande
bifall. Likasom förändringen med grundskatterna ej sträckte
sig så långt som måhända mången önskade, men i alla fall
innebar en ej obetydlig förbättring, så stannade ock måhända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
