Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der den icke. Derföre skole vi ock hufvudsakligen ur
historisk synpunkt här betrakta den.
Rykten, att Hertig Carl redan vid sitt biläger i
Heidelberg 1579 fattat böjelse för Calvinismen, hade under
Konung Johans regeringstid spridt sig kring landet*).
0-tvifvelaktigt är, att liturgiens förfäktare med all ifver
befordrade dessa rykten. Under Konung Johans lifstid undvek
visserligen Hertigen sorgfälligt hvad åt dem kunde gifva
näring. Men vid Upsala möte 1593 fann dock presterskapet
angeläget vara att värna kyrkobekännelsen äfven för faran
från denna sida. Bekant är, huru illa Hertigen upptog detta
och huru bittert han yttrade sig derom. Så länge striden
mellan honom och Sigismund ännu var oafgjord, kunde han
dock ej vilja utkasta detta nya stridsämne. Men knappt
trodde han sig säker # om thronen, förr än han äfven i denna
sak uppträdde såsom kämpe för sin öfvertygelse. Hvilken
denna Öfvertygelse var och huru han kommit till den, är
icke lätt att säga. Det förra kan ej utredas, utån genom
en vidlöftig vetenskaplig undersökning, hvarvid man måste
•) Vanligen berätlas (t. ex. af Werwing, Konung Sigismunds och
Konung Carl IX:s UisL T. 1, s. 42. Dalin, Sv. R. Hist. 3:
1 s. 109 o. s. v.), att dessa rykten uppkommit redan under
Hertigens vistelse i Heidelberg nämnde år. Troligen äro de dock
senare. Cburfursten Fredrik III Öfvergick visserligen till
reformerta bekännelsen 1560, men hans son Cburfursten Ludvig (Carl
IXa Svärfader) var ifrig Lutheran, motsatte sig äfven i Fadrens
lifstid hans anordningar i anseende till reformerta läran,
återin-förde den lutherska bekännelsen i Churfurstendömet vid Fadrens
död 1576, underskref formula concordiæ 1579 och bekände sig
till den ända till sin död 1583. Då återinfördes reformerta
bekännelsen i Pfalz genom Pfalzgrefven Johan Casimir, som
förestod styrelsen under den tid Ludvigs Son, Fredrik IV, var
omyndig, och den sistnämnde vidhöll sedan samma bekännelse.
Troligare är derföre, att detta rykte uppkommit vid Hertigens resa
till Heidelberg sistnämnde fir, an vid den år 1579. Till året
1583 höra ock de underhandlingar Hertig Carl förde med Konung
Henrik i Na var ra och åtskilliga andra Furstar af reformerta
bekännelsen. — Dessa rykten hade öfvergått till så allmän och
stark misstro, att äfven presterskapet i Hertigdömet beskylldes för
calviniserande åsigter och måste vid Upsala möte frisäga sig från
dylika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
