Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inlåta sig i de aldrafinaste skiftningarna af den tidens
theo-logiska polemik. Men ändock återstå stora svårigheter i
anseende till den obestämdhet, som merendels är rådande i
Konungens uttryckssätt. Man maste förstå att i hans skrifter
läsa mellan raderna med den kritiska skarpsynthet, som
utmärkte den tidens orthodoxa theologer. I korthet må
nämnas, att inga spår finnas till omfattande af läran om
nåda-valet, och att striden vände sig främst omkring läran om
com-municatio idiomatum, således om den under denna tid mycket
omtvistade ubiqvitetsläran, och om det härmed i samband
stående bemödandet att i stället för den rent lutherska
uppfattningen af dogmen om nattvarden sätta en calviniserande
å-sigt, i hvilket hänseende dock Konungen uppträder mera
såsom unionist, än egentligen calvinist*). Hvad det senare
beträffar, eller huru Konung Carl blifvit förd till dessa
å-sigter, derom är ock svårt att yttra nagot med full
bestämdhet. Äldre historieskrifvare säga, att han genom inflytelse
af theologer i det reformerta Pfalz, hans första Gemåls
hemland, fattat böjelse för calvinismen; andre hafva till följd
af hans egna antydningar förmodat, att han under striden
mot liturgien blifvit omedvetet drifven till det denna motsatta
extremet, från hvars ståndpunkt han ansåg katholicisinen
kunna med största följdrigtighet och framgang bekämpas.
Båda dessa orsaker må väl hafva samverkat, och såsom en
tredje sadan torde man utån fara af misstag kunna uppgifva,
att den calvinska uppfattningen, som företrädesvis talar till
förståndet, måste hafva mera, än den lutherska,
öfverens-stärat med Konungens individuella själsrigtning.
Vi öfvergå nu till Sjelfva striden. Förspelet dertill förekom
på Riksdagen i Linköping 1600. Om revisionen af
Kyrkohandboken hade på Upsala möte 1593 blifvit beslutadt Då
*) Måhönda skulle man ock kunna benämna honom Phii’ppist.
Åtminstone var i nattvardslflran den af Melanchthon för« slagna
fören in gsform el n, att altarets sacrament Sr Christi lekamens och
blods delaktighet, den som han mest gillade och begagnade. Äfven
i flera andra delar erinra hans skrifter om philippismen inom
lutherska kyrkan. Inkallandet af Micronius och Forbes utvisar
dock, att något mera åsyftades, fln att bereda den phiIippistiska
åsigtens framgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
