Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MthRM*iRI : II pntY. II tiPRlK-lltmiRsWIYmil
hKiPM––
Tuir sturima(5r riti stain f)insa aftir sunu sina;
sa hit Aki, sims uti furs. Jufur sturf)i hari, kuam
an Krik-hafnir, haima tu. Uk Ikua(r). . . .
Isl. Dyir 1. Tolir styrimaår reit stein penna eftir sunu
sina; så hét Aki, sems uti forst, Jöfurr styrdi her(i),
kom å Grik-hafnir, haima do. Hjo Yngvarr. . . .
D. ä. Dyer el. Toler styrman ritade denna sten efter
sina söner; han het Åke, som förgicks ute, (men) Jafur
styrde härflocken, framkom till Greklands-hamnar (och)
dog hemma. Ingvar högg (runorna).
Tuir m., är ett förut okändt Nordiskt namn, hvilket
skulle kunna höra till samma stam som Isl. tøa (ipf. tøda)y
gagna, förslå, hjelpa; jf. henni tødi ekki at bidia, Har.
Hårf. Sag. k. 24, Sv. dial. ty (tydde). Tuir kunde då
betyda en hjelpare. Men man kan med lika rätt låta det
motsvaras af ett Isl. D$ir (en, som skakar, slår, hugger,
fäk-tar?), af dtfia (duda), skaka (slå?). Det är likväl möjligt,
att der ursprungligen kan hafva stått ett helt annat namn
än detta hittills så obekanta och svårförklarliga Duir eller
Tuir. Afståndet mellan de två mellersta runorna h och |
är nämnligen något bredare, än som i denna inskrift föröfrigt
är vanligt mellan två till ett och samme ord hörande runor,
ehuru det likväl icke just är så bredt som det borde. Det är
derföre icke omöjligt, att der verkeligen har funnits en för mig
dock nu alldeles oläslig runa, särdeles om det varit en
smalare mynd, såsom t. ex. ett f^, Y eller kanske I\ Sådana
namn som ITlpIR eller "NYHR äro icke otänkbara, då man
såväl eger Tuhi (Lilj. 469, 667, 882, m. fl., Isl. Tolci) som
Tumir och Tumi (Lilj. 1141, 1264, 1428, m. fl., Isl. Tumi);
de sista likväl icke på någon runsten i Svitbjod. Antag-:
ligare blifver då formen l^hNR, Tuliry både derföre att
mynden h är den smalaste runkonsonanten och således
lättast kan få rum, samt derföre, att ett slikt namn förut på
runstenar finnes, nämnligen Tulir m., Lilj. 1400, Tuli acc.,
L. 600, och Tolir L. 333, 1618, Toli acc., L. 296.
Der-jämnte fiunes Tula f., L. 456, 927, m. fl. Detta ords forn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
