Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig Gotiskans pL sunjus. Denne ännu lefvande pl. synjer
gör det också temmeligen sannolikt, att Runstenarnes pl.
sunir och synir har uttalats såsom sunjir och synjir, ja,
hVarföre icke då äfven Landskapslagarnes och i äldsta tiden
Sjelfva Isländskans synir likaledes såsom synjir, likasom Isl.
vili (vilje, nu vilja) utån tvifvel då let som vilji.
sa nom. sg. m. af pron. pers. och demonstr., han, den.
Denna fornform ses icke sällan på runstenar, särdeles i
förening med den relativa partikeln is, es, ir, ar (*s, W) såsom
sals, sotr, men den höll dock redan under runtiden på att dö
ut.j Det är också endast i Vestgöta-Lagen, den äldsta af våra
landskapslagar, som man ännu finner sa, su, men i alla
yngre hafva dessa former - blifvit utträngda af det nyare
pæn m., pe 1. pön f., Gotl. Lag, pan(n), paun. Fem. su,
den, hon, hvilken förut endast blifvit läst å en Norsk
runsten, har nu äfven blifvit funnet i Östergötland; — jf. den
äfven i öfrigt till innehållet ovänliga och märkeliga inskriften
N:o 58 uti DtBECKS Svenska Run-urkunder: Eakun karpi
bru pirn, icm su skal haita Kuna(r)s bru; ian sar vaa*
sun Hakunar.
hit ipf., het, af haita, heta; formen hit är den vanliga
såväl på runstenar som i Gotl. Lagen; men inf. haita har
icke blifvit läst på någon runsten, förrän på den nyss ofvan
anfötåe N:o 58 uti Dybecks Run-urkunder. Pres. haitir läses
dock en gång L. 1594.
Aki m., Isl. Aki, Ake (den ene sonens namn), är ganska
yanligt, såväl på rufcsténar och i sagoskrifter, som än i dag
öfver hela Norden; likväl synes det fordom mestliafva varit
i bruk i Danmark och Sverige, föga i Norge och på Island.
— Härefter följa tre sammanristade ord, utån några
åtskiljande prickar, om hvilkas rätta af delande i ord myckenfråga
kan uppstå, nämnligen:
simsutifurs. Då slutstafvelsen furs utån fråga är ett
ord för sig, så afsöndra vi till en början detta, för att
ode-ladt fästa uppmärksamheten vid de 2 feller 3 första orden:
simsuti. Svårigheten ligger likväl icke uti att hitta på ett
sätt, på hvilket de kunna öfversättas, utån fast mera uti
valet mellan de helt olika, men dock ganska antagliga be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
