Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blaget, anser jag derföre äfven tillvaron af st af rimmad ver»
på såväl Sveriges som Danmarks runstenar.
Det fordras likväl en viss vana att igenkänna, om en
runinskrift är på vers eller icke, då den icke alltid kan vara
byggd efter konsten strängare reglor. Man bör nämnligen
ihogkomma de svårigheter, med hvilka en runstens-skald hade
att kämpa. Inskriften skulle vara ganska kort, och hon borde
nödvändigt innehålla vissa namn (t. ex. 5—6 bröders), hvilka
man således icke efter rimstafsbehofvet kunde godtyckligen
utbyta mot andra. Deijämnte skulle naturligtvis hvarje
verspar innehålla tre eller åtminstone två ord, som började med
likljudande rimstafvar. Detta gjorde det stundom till en
ren omöjlighet att kunna formulera en viss tillämad inskrift
i versform; men stundom kunde det väl blifva ett slags vers,
men det blef hvad man kallar dålig vers och utån egentlig
versklang. Det bör derföre snarare väcka förundran, att
man på runstenarne finner så många och stundom rätt goda
verser, än att man finner så få och ej sällan bristfälliga.
Det brukades derföre också oftast, att man skref en del af
inskriften på prosa och en annan del på vers, hvarvid versen
än fick stå i bötjan, än i slutet och än i midten.
Om vi då närmare betrakta den inskrift, som utgör
denna afhandlings hufvudföremål, så finna vi snart, att den ,
verkeligen böijar med en åttaradig strof i fornyrdalag:
Tuir sturimapr
riti stain pinsa
qftir sunu sina;
sa hit Akiy
sim’s uti furs;
sturpi Jufur hari,
kuam an KrUc-fiafnir,
haima tu.
(H)uk lkua(r). . . .
Det vigtigaste, som kan invändas emot antagandet, att
detta verkeligen skulle vara vers, och ej blott ett tillfälligt
sammanträffande af rimstafvar, kunde man söka deruti, att
meningen här afslutes antingen med 3:dje raden eller med den
5:te, och således icke med den 4:de, d. v. s. vid slutet af
strofens första hälft, såsom det merendels brukades i den gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
