Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Behofvet af en menniskans historia röjer sig enligt Geijer dols i
de 6ärskilda historiernas otillräcklighet, dels i det allmänna tänkesättets
växande magt. De särskilda historiernas utveckling medförer
nödvändigt en utvidgning af deras område, så att de icke mera inskränka
sig till framställningen af vissa klassers eller slägters handlingar och
öden, utån känna sig hafva att göra med hela mensklighetens
utveckling. Sammalunda vidgar äfven det allmänna tänkesättet mer och
mer sitt område, och det finnes slutligen ingen mensklig angelägenhet,
Öfver hvilken det ej vill döma. Sin rätt härtill låter det icke
inskränkas af någon historisk auktoritet, och man har derför ingen annan
utväg än att erkänna dess domsrätt. Det kan väl icke nekas, att
dess växande magt medförer mycket ondt och mycket oförstånd, men
det Oaktadt har mau dock icke rätt att möt henne ställa en yttre historisk
auktoritet eller fysiska medel, ty dessa äro af lägre art, alldenstund
hon är en andelig magt, hvilken ej eifver vika för annat än sin like.
Om man sålunda måste ställa anda mot anda, öfvertygelse mot
öfver-tygelse, så blifver det oundgängligon toödyfindigt att undersöka V hv-ad
menniskan i historien visat sig vara, eller att i historien framför allt
annat söka det allmänt menskliga. Men detta finner man icke, så
länge man söker det inom ett visst folks eller en viss .kyrkas historia.
Vill man finna det, så måste man med rent menskligt intresse
omfatta hela menskligheten.
Detta rent menskliga intresse, som utgör det moraliska vilkoret
för möjligheten af en menniskans historia, kunde icke göra sig
gällande, så länge de gamla politiska och kyrkliga skiljemurarne
menni-skorna emellan stodo orubbade. Det var först genom
reformations-krigen, hvilka åt kättare beredde menskliga rättigheter, och för det
andra genom den verldsgemenskap, hvilken Indiernas uppkomst
åstadkom, som dessa skiljemurar åtminstone så mycket försvagades, att de
icke skymde utsigten Öfver menniskoslägtet såsom ett helt. Men om
ock härigenom de yttre vilkoren för menniskans historia voro gifna,
så var det dock icke förr än i I8:de seklet, som denna vetenskap
upptäcktes. 1 .
Den fråga, som menniskans historia har att besvara, kan enligt
det ofvan anförda i sin största allmänhet på följande sä Ht uttryckas:
hvad är det allmänt menskliga, Och enligt hvilka Jasjar utvecklas detta?
För att närmare bestämma betydefeefc af denr*a fråga öch finna hennes
svar har Geijor valt den histbriska vägen och tagit i betraktande såväl
de olika betydelser, som blifvit gifna åt Sjelfva frågan, som de olika
svar hon erhållit. Hufvudpunkterna i denna historiska framställning
vilja vi i korthet antyda. *
Den grundtanke, som VicO, uppfinnaren af menniskans historia
uppställde och på den hedniska historien tillämpade, var, att
itienni^-skorna Sjelfva gjort samhället, men under ledningen af en gudomlig
försyn, som stvrer det hela till ett för menskligheten allt mera
välgörande och af densamma allt mera insedfr mål. Härmed var aningeu
väckt om historiens uppgift såsom en historia om förnuftet, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
