Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hennes mål såsom ©upphunnet kunna ioke vara föremål för historisk
kuhskap. Det ar ur sitt sedliga och religiösa medvetande, som
menniskan har att hemta kuhskapen om desäa, och de äro således
före-mål för filosofi. Om målet kan menniskan vinna kunskap i den mon
som hon ho3 sig utvecklar det sedliga medvetandet, som säger henne
hvad som bör ske, men frågan om möjligheten af detta måls
uppnående, hvar förutan målet icke rätteligen kan sägas vara menniskans,
føller inom det religiösa området, allden&tund det visar sig, att men-**
niskan icke af egna krafter kan nå sitt mål* Utgångspunkten för
cten mensktøga utvecklingen är enligt Geijer att» söka i ett
menniskans, Guds motbiJdå-affall från Gud, hvars möjlighet är gifven
ge-noih hennes frihet, hvilken måste tänkas såeöm en förmåga af-vdi
me&lan godt bch oädt^ meri hvars verklighet endast kan erfaras. Detta
affall får dock icke fattås så, som skulle en »förändring r det
gudomliga derigenom uppstå, ty der äro både urbild och motbild
urflprOng-liga och’evigt sådana de äro.» I affallet har den sinnlligd Verlden
sin anledning, men icke sin egentliga grund, och ehuru sinnligheten
har vi Ikoret för sin tillvaro i menniskans affall, så är hön > Jifcvål ett
medel och en amledning till menniskans försoning. Är af&Wet från
Gud historiens utgångspunkt, så - 8r försoning med Hörlorö målet för
den afäaHna menniskan? hifcCoria. Frågan om vägen till menpiskans
roåh förer oss till den puhkt, der filosofien behöfver komplettera* >af
historien, ty otn denna väg kan man icke kännä mer än densjradan
tillryggatøgda delen och derjemte det, hvartill man från kännedomen
om denna del kan rörande den återstående delen slutai Om ock vår
kunskap om det tillkommande kan blifva allt klarare och fullständigare
i samma mon , feom tår i erfarenhet tillväxer och vårt mål klarare fat—
så blifver bon dock; itfskränkt till det allmänna, ty endast
principerna kunna utsägas, men deras användning, är oändlig. Det är
dock icke endast det tillkommande, som, på detta sätt klarnar för
menniskans blick. För hvarje steg dom förer menniskan framåt mot
hennes mål, sprides ock ett klarare ljus öfver det förflutna, och
menniskan .kommer sålunda till en allt djupafe insigt i dén erfarenhet,
som detta innehåller. Sådant är ock förhållandet med medelpunkten
för all h»dtoria, den högsta af all erfarenhet, dön som 8r menniskan
gifven i och genom Guds egen uppenbarelse. Äfven denna:, ehuru
fötet förtemål för tror skall allt fullständigare begripas, ty trons
progressiva förvandling till vetande är hvad historien lärer.
En följd af det ofvan än förda Sr, att historiens filosofi icke kan
full 11 sammanfalla med menniskan^ historia« Den sednare måste
nemligen, så iänge en utVeckliég eger rum, egp ett innehåll, som iokb
kunnat bringas till formen af filosofisk kunskap. Historiens filosofi
ka-n ioke omfatta mer Sn de allmänna principerna för menniskans-
hi-storitf^ och hon kan således L férhåflaride till denna betraktas såsom
en inlednirtg; : ;
Bufvudperiodertm i mensklighetens historia sammanfalla med dö
religionshistoriska. Det gifves tne®nei hufvndformer af religion, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
