Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste nemligen vara något sjelfständigt, hvilket väl
subjektet kan vara, men icke kunskapen tänkt såsom blott form
eller sätt, hvarpå en mångfald är förbunden till enhet. Tänkt
såsom reel eller väsentlig enhet är subjektet det medvetande,
i, med och genom hvilket såsom det hela de bestämningar,
som utgöra innehållet, äro såsom momenter förbundna. Då
kunskapen äfven såsom formel är medveten enhet, och då
den medvetna enheten är medvetandet sjelft, kan det väl
äfven om kunskapen sägas, att hon är medvetandet, men
detta betraktas då icke såsom det hela, utan såsom en tom
form. Skilnaden mellan kunskapen och subjektet kan då
sägas bestå deri, att den förra är medvetandet tänkt såsom
form och följaktligen med abstraktion från dess
sjelfstän-dighet, det sednare åter samma medvetande tänkt såsom
sjelfständigt eller såsom ett jag. Riktigheten af detta sätt
att bestämma skilnaden mellan kunskapen och subjektet
bestyrkes deraf, att det icke leder till strid mot bådas likhet i
afseende på innehållet. Äro de båda samma medvetande,
så måste ock innehållet för båda vara gemensamt. Antages
nu subjektet vara medvetandet tänkt såsom ett inom sig
slutet helt, så hafva vi att fråga, om i detta subjektets
begrepp ligger något skäl till det antagandet, att subjektet
måste stå i förhållande till annat. Mena vi nu med annat
än det hela något, som icke ingår i det hela, så är svaret
lätt funnet. Tänkes det hela utan all inskränkning, så kan
det icke finnas något, som icke deri ingår, och ett
förhållande till något sådant kan då naturligtvis icke ega rum.
Antages åter ett.helt stå i förhållande till något, som deri
icke ingår, så kan detta hela icke tänkas såsom ett
fullständigt helt, utan måste såsom helt betraktadt vara
behäf-tadt med någon inskränkning. Då nu ett begrepp icke kan
inskränkas, utan att dess giltighet inom något område eller
i något afseende upphäfves, så är klart, att om det hela
icke utan att inskränkas kan stå i förhållande till något,
som * deri icke ingår, så innebär hvarje sådant förhållande
ett relatift upphäfvande af det helas begrepp, hvilket med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
