Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl som kunskapen förutsätter subjektet. Det är då klart,
att om man säger kunskapen förutsätta innehåll och
subjekt, man dermed icke egentligen har sagt något annat än
det, att kunskapen förutsätter ett subjekt, som har ett
innehåll eller är en reel och icke blott en formel enhet. Vida
större svårighet förorsakar en annan invändning, hvilken
utgår från det obestridliga antagandet, att innehållets
momenter äro subjektets bestämningar. Subjektets bestämningar
kunna de icke vara utan att bestämma subjektet, och om
de skola bestämma, måste de vara något i och för sig
sjelfva eller vara i någon mon sjelfständiga. Då sålunda
innehållets momenter från en synpunkt visa sig vara
beroende af subjektet och från en annan synpunkt visa sig
vara sjelfständiga, så kan det väl sättas i fråga, om denna
deras sjelfständighet icke innebär oberoende af subjektet
och motsats mot detsamma, och om icke det i innehållet,
som är oberoende af och motsatt mot subjektet, möjligen är
dess objektiva sida, hvilken kunde såsom följd eller verkan
härledas från ett af subjektet oberoende objekt, hvilket
likväl i och genom kunskapens innehåll skulle stå i
förhållande till subjektet. Om så vore, skulle naturligtvis icke
blott objektet stå i förhållande till subjektet, utan äfven
subjektet, hvars bestämningar ytterst skulle hafva sin grund i
objektet, stå i förhållande till detta. Subjekt och objekt
skulle då stå i ömsesidigt förhållande, och kunskapen skulle
vara sjelfva förhållandet dem emellan. Kunskapens innehåll
skulle i sådant fall ega en subjektiv sida, nemligen formen
af kunskap, och en objektiv, nemligen den mångfald, som
på ett visst sätt bestämmer kunskapens form. Slutligen
skulle vi med subjekt förstå det, som förutsättes för
kunskaps innehållets subjektiva sida, och med objekt det, som
förutsättes för dess objektiva sida. Det är tydligt, att vi
härmed kommit in på frågan om det i och genom
kunskapen gifva sammanhanget mellan subjektet och innehållet,
och att vi icke kunna afgöra, hvad bestämningarnes
sjelfständighet innebär och förutsätter förr, än vi gjort oss reda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
