Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för beskaffenheten af subjektets och bestämningarnes
sammanhang eller enhet.
Om vi, innan vi företaga undersökningen härom, se
tillbaka på de resultater, till hvilka vi kommit, så erinra vi
oss, att subjektet enligt sitt begrepp visade sig vara det
hela, som eger kunskapens innehåll, hvaraf synes följa, att
ingenting af subjektet oberoende kan finnas, samt att å andra
sidan bestämningarne visade sig icke kunna bestämma
subjektet utan att vara sjelfständiga, hvaraf åter synes följa,
att subjektet, som har dem till sina bestämningar, af dem
bestämmes och derigenom står i förhållande till dem och
är af dem beroende. I förra fallet skulle subjektet såsom
det hela vara den enhet, i hvilken innehållet ingår, och
enheten af subjekt och innehåll vore då ingenting annat än
subjektet sjelft betraktadt såsom det hela. I sednare fallet
skulle den i och genom kunskapen gifna enheten vara ett
förhållande mellan subjektet, betraktadt såsom form, och
bestämningarna, betraktade såsom det objektiva eller mellan
kunskapens båda sidor, den subjektiva och den objektiva.
För att afgöra, hvilkendera uppfattningen af den i och
genom kunskapen gifna enheten är den rätta, upptaga vi
först till besvarande den frågan, om denna enhet icke
innebär något mer än ett förhållande mellan kunskapens båda
sidor. Att i hvarje förhållande mellan tvenne eller flera
enhet måste finnas är en gifven följd deraf, att intet
sådant förhållande kan ega rum utan en bestämning, som är
relationsgrund och såsom sådan tillkommer alla dem, som
stå i ett visst förhållande till hvarandra. Häraf synes att
förhållandet i likhet med kunskapen innebär en enhet, men
beskaffenheten af denna enhet måste noggrannare
undersökas. Det kan då först och främst sättas i fråga, om det
för möjligheten af ett förhållande mellan tvenne eller flera
fordras något annat, än att dessa i ett visst afseende äro
hvarandra lika. Då nu genom blotta likheten endast en
jemförelsepunkt är gifven, utan hvilken ingen jemförelse
mellan flera är möjlig, så kan det förhållande, som grundar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
