Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig endast på likheten, icke vara annat än en jemförelse.
Denna jemförelses möjlighet är dock icke fullständigt gifven
genom likheten mellan dem, som skola jemföras, utan
der-till fordras äfven, att någon skall jemföra dem med
hvarandra, och då ingen kan göra en jemförelse utan att hafva
kunskap om dem, som skola jemföras, är det klart, att dessa
måste ingå i den jemförandes innehåll. Jemförelsens
möjlighet beror alltså ytterst derpå, att de, som skola jemföras,
tillsammans ingå i den jemförandes innehåll, och den
jem-förande är då den enhet, som sammanhåller de jemförda.
Lägga vi härtill den anmärkningen, att likhet icke utan
jemförelse kan tänkas, så följer, att icke blott jemförelsen utan
äfven sjelfva den likhet, som utgör en viss jemförelses
utgångspunkt, förutsätter en sammanhållande enhet, i och
genom hvilken bådas möjlighet är gifven. Klart är ock att
den jemförande, så vida han icke kan göra jemförelse utan
att hafva kunskap om dem, som skola jemföras, är ett
kunskapsegande medvetande eller ett subjekt. På subjektet
såsom sammanhållande enhet eller såsom ett helt hänvisar
således hvarje jemförelse. Men då jemförelsen i följd deraf,
att hon icke kan tänkas utan en jemförande, kan betraktas
såsom förhållandets subjektiva sida och sägas vara det sätt,
hvarpå subjektet kommer till kunskap om ett förhållande
mellan tvenne eller flera, så kan det vidare sättas i fråga,
om det icke är just genom denna sin egenskap, som
jemförelsen hänvisar på ett helt. Om så vore, skulle
förhållandet mellan tvenne eller flera, från sin objektiva sida
betraktadt, icke innebära en sådan hänvisning. Lätt kan man
dock finna, att om tvenne eller flera skola stå i ett verkligt
förhållande till hvarandra, så måste ett sammanhang dem
emellan ega rum, och de måste då af något sammanhållas.
Detta sammanhållande är naturligtvis förhållandets grund
eller den bestämning, som i det ifrågavarande fallet är
relationsgrund. Tänkes nu relationsgrunden vara en abstrakt
eller formel enhet, så är han icke i och för sig verklig
och kan då icke heller verkligen sammanhålla dem, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
