Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärodikten är prosaisk och hålles endast uppe genom de
inflätade naturskildringarna, ehuru äfven dessa icke stå
särdeles högt i poetiskt hänseende.
Man finner emellertid af denna korta öfversigt, att det
reflekterande elementet har i poesien icke så obetydligt
spelrum; men äfven att en gräns finnes, och att inom denna
gräns reflexionen endast då är praktiskt berättigad, om den
4:mo i episk och dramatisk poesi står i innerligt samband
med händelsen eller karakteren och 2:do i lyrisk poesi är
af känslan så genomträngd och uppvärmd, att denna klart
skiner igenom. Det samstämmighetsförhållande emellan form
och innehåll, hvarpå all skönhet beror, kan sålunda sägas
äfven hafva sin tillämplighet på den sant poetiska
reflexionen, ty det är känslan, med hvilken reflexionen här kan sägas
blifva ett. I inspirationens ögonblick söndrar sig icke
reflexionen som något sjelfständigt för skalden, utan det gäller
äfven här, att tänkandet är ett bildande. Derföre kan äfven
den reflekterande poesien sägas hafva en viss grad af naivitet,
i det nemligen betraktelsen synes ovillkorligen — vi skulle
nästan vilja säga reflexionslöst — framgå ur situationen eller
ur stämningen och genom sin färgton förråda detta sitt
ursprung. Saknas deremot denna naivitet, visar sig reflexionen
som det första, ur hvilket författaren söker med eldstålet
framlocka poetiska gnistor, går han ut med,
anteckningsboken i hand för att söka föremål till betraktelsers
anställande, då är det ute med poesien; man står med båda
föt-terna högt upp i prosa.
Att prisa ett diktverk blott för de djupsinniga tankar,
der Weisheitssätze, durch frische Lebensanschauung und Naivitet der
Betrachtungen bleiben sie noch weit von der Ntichternheit späterer
Lehrgedichte entfernt, und liefern, da sie auch dem beschreibenden
Elemente den nöthigén Spielraum lassen, den vollen Erweis, das
Gauze der Lehre wie der Schilderung sey unmittelbar aus der ihrer
Substanz naqh durchlebten und ergriffenen Wirklichkeit selber
ge-schöpft.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
