Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock de olika rigtningarna, att de alla, liksom revolutionen,
bröto med det af gammalt bestående; men de gingo längre,
de bröto äfven med revolutionen. De revolutionära
grundsatserna voro alltför negativa och förstörande för att af
poesien kunna upptagas, man kunde ej heller begagna hvad
revolutionen redan dömt och förstört; man stod der sålunda
blottad på innehåll. Ännu var sinnet för mycket
uppska-kadt för att med förtröstan blicka framåt, man såg sig
der-före tillbaka, långt tillbaka, för att derifrån kunna något
hämta att fylla tidens tomhet. I Tyskland och Frankrike
gick man till medeltiden; i de skandinaviska länderna följde
man till en del exemplet, men vände sig äfven till den tid,
i hvilken folket sjelf och dess litteratur har sina rötter, till
den nordiska forntiden; och detta lyckliga grepp har man
att tacka för, det vår litteratur blef mera sant nationell och
derföre mera sant poetisk än den samtida hos de andra
folken. — Icke kunna våra dagar i poetiskt hänseende uthärda
jemförelsen med den tiden, vare sig man ser på
beskaffenheten af de då frambragta alster eller på det lifliga intresse,
hvarmed de emottogos. Dessa solskens-stunder efter
ovädret äro de i subjektivt hänseende mest poetiska under vårt
revolutionstidehvarf; alla vårt århundrades stora skalder
tillhöra denna tidpunkt. Väl var det icke en i klara former
utpräglad ny anda, som inspirerade skalderna; men lugnet och
den nationella sjelfständighetskänslan kommo dem att stränga
sina lyror; också var grundtonen i den tidens poesi en
Zy-risk. — Men hvilostunden var icke lång; tidsarbetet trängde
på, de af revolutionen och af den densamma förberedande
”upplysningen” till lif väckta tankar trädde upp i en mer eller
mindre ny form och ropade på praktisk verkställighet, det
allmänna intresset drogs allt mera och mera ifrån poesiens
ideala sferer och fästade sig vid de praktiska frågorna, under
det hos några tyngden af den uppgift, som var att lösa,
redan tidigt verkat nedstämmande och alstrat den
”sönderslitna,” den ”lefnadströtta” och slutligen den ”blaserade”
stämningen. Poesien — ty, som vi sagt, hvarje tid och tids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>