Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin motståndare till marken, är det liksom om en sten fallit
från hvarje bröst inom den lyssnande kretsen.
Färdas åter den resande en månljus afton på de vatten,
som med hundradetals armar famna n Venezia, la sposa del
mar? så skall han, jemte de moderna sångstycken och
näpna folkmelodier, som då föredragas, också förnimma en
och annan stanza ur la Gerusalemme Liberata, vare sig i
den text, som han af gammalt känner, eller i Tomaso
Mon-dini’s Barcaruol-öfversättning, eller i den ännu äldre, nära
nog sjelfständiga folkdikten, om hvilken ingen menniska vet,
hvarifrån hon kommit:
L’arme pietose de cantar gho vogia,
E di Goffredo la immortel branza etc.
Det är ingen skön sång. Han är bekräftad med alltför
många förslag och ganska vådliga löpningar. Ja, i de flesta
fall, är det icke så mycket sång, man hörer, utan fastmera
en mélopée, ett reoiterande utropande af versen. Men det
vigtigaste är, att skaldens poesi ännu lefver ibland hans
folk.
Och öfverallt i detta land, som med skäl är så stolt
öfver sitt välljudande språk, äro tusende sinom tusende
vanda att ur minnet upprepa de sonetter, canzoner och
sestiner, som mest bidragit att göra Lauras namn odödligt.
Ariosto, Tasso och Petrarca äro, åtminstone på
särskilda orter, i vidsträcktaste mening populära. De äro icke
allenast allmänt lästa af de bildade: äfven på sjelfva folkets
läppar lefva deras dikter. Af dem, som bilda den
verlds-berömda fyrväplingen uti den Italienska poesien, hafva alla
blifvit populära utom Dante.
Hans gudomliga skådespel(*) upplefver naturligtvis hvarje
år nya upplagor; och dess uttolkares antal, från Boccaccio’s
(*) Vi nyttja denna öfversättning af la divina commedia, då vi
icke kunna förmå oss att använda den Lovénska: ”Gudomlig Komedi.”
Vi tro nämligen, att denna sednare benämning alltid för ett Svenskt
öra skall förblifva, om icke vilseledande, dock stötande. Deremot går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
