Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tider intill nu, är legio. Språkforskarne genomleta för
språkets skull detta arbete, som är den rena Toscanskans
ofelbara Schibboleth; och puristerna vilja knappast antaga
det an för en Dansk öfversättning att nyttja benämningen: nden
gu-dommelige Komedie ,” såsom ock Molbechs öfversättning gör. Det är
ett helt annat förhållande med benämningen: ”Gudomligt Skådespel.”
Under densamma tänker sig en Svensk ett af tu; och lika godt är,
hvilketdera han väljer. Antingen tänker han: det är ett sagospel som
gifver oss att skåda gudomliga eller öfverjordiska ting; och i detta
fall har han alldeles träffat rätt. Eller (och detta snarare) föreställer
han sig: det är ett alldeles förträffligt drama. I detta sednare fall har
han väl icke träffat sjelfva saken, men dock erhållit en sann
benämning, i det han tillegnat sig föreställningssättet hos Dante och dennes
landsmän. Ty Dante förstod under ordet commedia (den enda titel
ban sjelf gaf sitt skaldeverk) intet annat än en dikt, hvari personer
infördes handlande, med det bibegrepp, att dikten började sorgligt,
men slutade fröjdefullt. Tilläggsordet divina, som härrörer från
sednare beundrare (Boccaccio kände det ännu icke), innebär,
åtminstone ursprungligen, intet annat, än att dikten är af utmärkt och
förträfflig beskaffenhet: i alldeles samma betydelse, som ordet
<ti-vinus så ofta eger i Latinska språket. — Benämningen ”gudomligt
skådespel” skulle alltså kunna antagas. Låtom oss nu betrakta
benämningen ”gudomlig komedi.” — Denna benämning råkar genast ut
för missförstånd och löje, emedan ordet ”komedi” icke i vårt språk,
såsom ordet ”skådespel,” fullt bibehållit sin ursprungliga, värdiga och
ädla betydelse. Det betyder nu knapt så mycket som ett högre
lustspel (denna sednare benämning nyttjas äfven företrädesvis för det
ädlare slaget af komiskt drama): det utmärker i hvardagsspråket
nästan alltid en farce, ett stycke, som blott är anlegdt på att uppväcka
skratt. Tilläggsordet ”gudomlig” gör saken ännu mera tokig. Det
ena ordet neddrager det andra helt och hållet inom det löjligas
område. Ty ordet ”gudomlig” användes ofta på ett skämtsamt sätt, t.
ex. då man talar om ”en gudomlig polka.” Det är säkert, att de
flesta Svenskar, när de höra sammanställningen: ”den gudomliga
komedien,” derunder icke tänka sig annat, än en ”förbålt löjlig och
narraktig piéce.” Man vet också, att en och annan köpt den Svenska
öfversättningen i denna tanke — och det, oaktadt
subscriptious-anmä-lan omtänksamt inskärpte, i hvilken mening titeln skulle tagas. —
Hvad Dante förstod under benämningen commedia, läres bäst af detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
