Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riddare skulle taga sig ut i led med ett af nutidens
hästgarden. Det fordras mycket mera, än djerf inbillningskraft,
för att uppfatta Dante’s underbara, alla andens djup
genomträngande skapelse: en Napoletansk marinaro, fostrad vid
äfventyrliga skepparhistorier, kan vara en hjelplig tolk af
Ariosto, men skulle göra fullkomligt skeppsbrott på Dante.
Derföre skulle en föreläsning af Dante heller icke förmå att
locka tillsamman fiskare och sjömän och fruktmånglare och
facchini — kortligen: hela det lägre folket, som samlar sig
hvarje afton, för att afhöra Orlando’s äfventyr. — I det
gudomliga skådespelet är en gränssten satt emellan tvenne
stora tidsåldrar af så väl historisk, som poetisk utveckling.
För att läsa denna väldiga stens inskrift åt båda sidor,
fordras lifserfarenhet, äro allmännare synsätt af nöden, än
de, som kunna belöpa sig på ungdomen. Det Horatianska:
Yirginibus puerisque canto,
kunde väl Petrarca lämpa på sin sångmös popularitet bland
ungdomen; men, i denna mening fattadt, gäller uttrycket
om ingen skald i mindre grad, än om Dante. Divina
commedia är icke af det slags poesi, som flickorna lära sig
utantill.
Har nu Dante’s stora skaldeverk icke lyckats att blifva
populärt på dess egen fosterjord, så är lätt att inse, att
dess öde i detta hänseende icke kunde varda blidare i ett
främmande land, särdeles som, af alla poemer, detta
måhända är det svåraste att omplantera i ett annat språk.
Den öfversättning, vi här gå att anmäla, har visserligen
redan i afsättningsväg rönt en lysande framgåpg; och snart
torde ganska få boksamlingar gifvas i Sverige, som icke
innehålla ett exemplar af ”Dante Alighieris Gudomliga
Komedi, öfversatt af Nils Loven (3 delar. Lund, 1855—57).”
Köpt boken hafva många: få äro de, som läst henne.
Allmänhetens ynnest mot la divina commedia synes hafva
inskränkt sig till förstnämnda, minst vigtiga åtgärd: hennes
ynnest har varit starkjre mot förläggaren, än mot
författaren och öfversättaren. Det har blifvit en modesak hos oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
