Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ock visserligen, äfven i denna fråga, ej efter samma fisigter),
ulan visade Sfven såsom verksam deltagare i sitt lands
författningsarbete, att sysselsättningen med antiken, om bon ock ofta
gör sine idkare främmande för det närvarande och till dess ensidige
och omilde bedömare, på ädlare sinnen verkar lifvande, i det hon
bidrager) till skapande af denne »von der Gegenwart nie
bescbränk-ten Sinn», som Alex. v. Humboldt prisar hos sin broder, denna
stora blick för det hela, som embetsmannaslendrianens män så ofta
sakna. Båda återgingo ändtligen från ministerrådet till
vetenskapen. Hvad Humboldt under denna sista period af sitt lif ver-
kade, ligger färdigt framför oss i en hel af honom fullständigt
ombil-dad vetenskap, språkfilosofien. Madvig har redan verkat nog för sitt
minne. Han står dock ännu i mannaålderns oförsvagade kraft. Af
honom hoppas derföre vetenskapen och fosterlandet än mera. Och
dertill önska äfven vi svenskar lycka.
Vi bafva särskildt skäl dertill. Få af Danmarks vetenskapsmän
äro så kände i Sverige som Madvig. Hans »De Fin i bus» och hans
grammatikor äro i hvarje filologiestuderandes band; och sjelfva de
inhemska skolböcker, genom bvilka vi inhemta vårt första latinska
vetande, hafva genom flitigt begagnande af hans arbeten och lån af
bans lyckliga bestämningar nått den duglighet och det allmänna
erkännande, de ega. Må äfven hans senaste skrift blifva allmännare
känd. Vi önska det särskildt med afseende på språkfilosofiens
tillstånd hos oss. Vi bafva nemligen i detta afseende, att döma af de
få hithörande skrifterna, icke hunnit långt. Blott tvenne dylika från
de senare åren hafva vi kunnat påträffa. Båda tillhöra en
öfvervun-nen ståndpunkt inom vetenskapen. För att visa detta, behöfvas ej
många ord.
Hr Ruséns skrift innehåller egentligen blott ett kapitel ur —
psykologien. Han genomgår och skildrar den menskliga
kunskapsförmågans vigtigaste funktioner, hvarefter han helt enkelt förklarar,
att ett par af dessa gifvit upphof åt grammatikans modi, utan att
han med ett enda exempel ur något språk söker bestyrka detta
påstående. Huru i grund förfelad all dylik konstruktion af de
gram-matiska kategorierna ur menniskosjälens beskaffenhet är, behöfva vi
efter det föregående ej bevisa. Förkastar man också icke med oss
hela läran om språket såsom tankens omedelbara, honom i alla bans
skiftningar liknande bild; så beböfver man dock blott rådfråga sin
språkliga erfarenhet, för att finna det förfelade i en dylik
konstruktion af modi. Ty äro de af hr R. deducerade fyra modi uttryck af
vissa allmänna själsfunktioner, så skola do väl återfinnas i alla språk,
såvida dessa alla talas af menniskor, ocb alla menniskor hafva samma
behof att uttrycka hos alla befintliga andliga bestämningar. Men
nu finnas de till sin betydelse sålunda bestämda modi icke i något
språk i sin renhet — ty ej ens i grekiskan och latinet skall hr R.
kunna utan våld på språkbruket uppvisa dem i den af honom
antagna betydelsen — under det att många språk finnas, bvilkas mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
