Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frågan, som ej kan undgå att menligt inverka på den undersökning,
som skall gifva svaret. Mot ett dylikt fel är studiet af Madvigs
skrifter det bästa medel. Redan 1842 förklarade han sig mot de båda
slag af språk filosofisk betraktelse, som representeras af de nu nämnda
skrifterna. »Af saedvanlige Skrifter over saakaldt almindelig
Grammatik ere der to Arter, som det lidet nytter at tage Hensvn til, de,
der altför troskyldig opstille visse enkelte Sprogs Normer, betagne
en-deel af deres Individualitet, som den almindelige og nödvaendige Typus»
(t. ex. grekiskans modi såsom egande psykologisk nödvändighet), »og
de, der phantesere over Sproget med Forglemmelse af de förste
Be-graendsninger af dets virkelige Existents og Sphaere» (t. ex. försöket att
gifva en viss grammatisk kategori »ethisk» betydelse). — Med dessa
anmärkningar hafva vi endast velat påpeka, hvad vi anse origtigt i
sjelfva de ståndpunkter, från hvilka dessa tvenne språkfilosofiska försök
utgått. Att båda innehålla många goda enskilda anmärkningar, hafva
vi ej dermed förnekat. Särskildt ifrågasätta vi icke värdet af den
belysning, bruket af pronomen reflexivum i latinet må hafva vunnit
genom hr Rabes afhandling. Det är blott som »ett bidrag till
språkets ftlosofin, hon 6vnts oss mindre tillfredsställande. K. C.
S. Ribbing: Genetisk framställning af Platos Ideelära jemte bifogade
undersökningar om de Platonska Skrifternas äkthet och inbördes
sammanhang. Upsala 1858.
Bland antikens stora gestalter står ingen öfver Plato. Få
verlds-historiska namn hafva också åtnjutit så oblandad hyllning som hans.
Plato intager bland tänkarne ungefär samma plats som Homerus bland
skalderne. Homerisk är det yppersta epithet, en skald kan önska sig;
platonska kallar man inga andra tankar än de djupaste, inga andra
åsigter än de upphöjdaste.
Men lika stor enstämmigheten är — bland kännare och
ickekännare — deröfver, att Plato var en af mensklighetens ypperste vise,
lika ringa har hon i alla tider varit, då det blifvil fråga om,
hvårföre han var det, eller hvaruti hans storhet egentligen låg.
Omdömena derom hafva varit nästan lika många som beundrarnes egna
åsigter; mången af dem har ock velat stödja egen åsigt med den store
vises vördade auktoritet. Platoniker kallade sig hedendornens siste
försvarare; sjelfve den beryktade affällingen på thronen berömde sig
framför allt af att vara en Platos trogne lärjunge. Och i samme Plato
sågo lika fullt de förste kyrkofäderne den hedning, som af alla kommit
kristendomen närmast. Ja han var, denne Mioatjg åruxiCtov, på sätt
och vis en kristen; ty, sade Augustinus, »res ipsa, quae nunc religio
christiana nuneupatur, erat apud antiquos nec defuit ab initio generis
humani, quousque Christus veniret in carnem, unde vera religio, quae
i am eratj coepit appellari christiana.» Samme Plato har å ena sidan
fått gälla såsom målsman för det sentimentala känslosvärmeri, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
