Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är icke som filologer, utan som filosofer, Schteiermächer och
Zel-ler utbredt ett sådant ljus Öfver Plato. Det är deremot genom brist
på filosofiska insigter, som den om Platos text så förtjente Stallbaum
stundom begått de gröfsta misstag, såsom Zeller visat. Och att
äf-ven den utmärkte filologen K. F. Hermann saknat nödigt mått att
ur inre kriterier bedöma, hvad som är äkta platonskt, bar hr Ribbing
tydligen ådagalagt. — Det är följakteligen endast som filosof, hr R.
uppträder äfven i denna afdelning af sin bok. Några filologiska
anspråk bar hän icke. Alt hr R. icke eger samma blick för språkets
som för tankens subtil ¡teter, märkes flerestädes (så skrifver hr R.
ständigt Cratyllus i st. f. Crat^lus). Dock torde äfven bearbetaren af
Platos text hafva mycket af hr Ribbings framställning att lära. För
mer än en dialog har hon nemligen spridt ett nytt och oväntadt ljus
öfver det helas plan och hufvudtankar. Men nu vet en hvar, huru
vigtigb det är att förstå ett arbete såsom helt för den, som företagit
sig att utreda detsamma i dess särskilda delar. Det är verkligen
skada, att hr Ribbings bok är skrifven på ett språk, så föga kändt
utom egna landamären. Men skulle en öfversättning till tyskan ej
vara möjlig? En sådan kunde blott bidraga till den svenska
vetenskapens heder.
Liksom hr Ribbings förnämste föregångare, Zeller, tillegnat sin
»Philosophie der Griechen» åt F. C. Baur, Tiibingerskolans berömde
mästare, så har äfven hr R. försett sin bok med en tillegnan åt sin
förre lärare, professor C. J. Boström. Man kan anse dessa
tillegnan-den som vanliga handlingar af pietet. Vi se i dem båda något mera.
Baur har icke skrifvit Öfver den grekiska filosofien, lika litet som hr
Boström utgifvit något om Plalo. Det är följakteligen icke någon
tacksägelse för omedelbar bjelp, som här är i fråga. Men det är en
tack för meddelandet af den andliga rigtningj utan hvilken de till—
egnade arbetena måhända ej varit möjliga. En hvar som något
känner Tysklands nyare theologiska och filosofiska lileratur och särskildt
Baurs literära verksamhet, vet, huru denne ovanlige man nästan
omskapat den dogmhistoriska methoden och lärt sin tid, huru man bör
behandla kulturhistoriska ämnen. Men af sin mästares sätt att
behandla dogmernas historia har Zeller lärt sig konsten att behandla
filosofiens. Och derföre har han tillegnat honom sitt förnämsta verk.
Dtan tvifvel har hr Ribbings tillegnan samma betydelse. Hr Boström
har lärt hr Ribbing, liksom alla dom, hvilka under senaste
decennier i Upsala studerat filosofi, en rationalistisk idealism, så beslägtad
med Platos, som en sjelfständig kristen tänkares, som har Kant bakom
sig, kan vara det. Och svårligen skulle hr Ribbing så lyckligt hafva
tolkat sin Plato, om han icke utgått från en filosofisk åsigt, hvilken
hunnit lika högt eller högre. Att denna åsigt åter är hans, derför
har han ej alt tacka Tysklands filosofiska literatur, inom hvilken man
förgäfves söker henne, utan — näst egen forskning och sjelfständigt
tankearbete — den rigtning, denna forskning och detta arbete fått
af den utmärkte läraren. K* C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
