Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 (s. 32—40), hvilken utförlighet förefaller förvånande i en littera-
turhistoria författad med särskildt afseende på stilens utveckling. Vi
nämna ytterligare i detta afseende fragmenterna ur ritualböckerna
öfver Sacra Argeorum, som upptaga s. 54, samt de vanställda och
fullkomligt intresselösa fragmenterna af Carmina Saliaria s. 103—105.
Vår afsigt dr ej att härmed uttala ett bcstämdt klander öfver Hr L:s
förfarande att meddela profstycken ur den tid, han skildrar, för att
åskådliggöra uttryckssätt och stil, ett förfarande, som ej saknar sin
nytta, om det sker med måtta och urskillning, men ingalunda fordrar
upptagandet af för det afsedda ändamålet nästan gagnlösa fragmenter.
Deremot anse vi, att förf. gerna kunde hafva bifogat några korta
förklaringar till åtskilliga af de stilprof, han meddelat, då de
svårligen af ungdomen utan ledning kunna förstås, ty hans yttrade
farhåga (s. 9 n. 19), att detta kunde leda till alltför stor vidlyftighet, skulle
hafva varit öfverflödig, om i stället sjelfva meddelandet af styckena
inskränkts. Då vi anmärkt, att förf. varit nog frikostig med citater
från antiken, gällor motsatsen om nyare författares åberopande. Vi
erinra oss rätt väl, hvad förf. i detta afseende yttrat (se n.‘ 1), men
vi tro, att här, såsom alltid, den gamla regeln »måtta i allt» har sin
tillämpning, och anse, att förf. skulle hafva mera gagnat sitt verk
genom att i vigtigare frågor gifva korta anvisningar till de nyare
skriftställare, bos hvilka man kunde finna de bästa upplysningarna i
förhanden varande fall, 8n genom meddelandet af ofruktbara ställen
hos Varroj Festus och Paulus Diaconus. Förf. skulle ingalunda
härigenom hafva kommit att »skrifva en historia Öfver dem, som före
honom skrifvit en Romersk litteraturhistoria»; han skulle endast, och
utan att derigenom för mycket utsträcka sitt verk, hafva gifvit
kunskapssökande ynglingar en behöflig ledning för ytterligare studier.
Visserligen finnas på flera ställen anvisningar af nu omförmäld art, men
föga lyckligt synes oss Hr L. hafva valt de citater från moderna
författare, han ansett lämpligt , att anföra. Ty att, då man på intet
ställe hänvisat t. ex. till Schwegler eller Becker eller Marquardtj åberopa
Cederschiöldj lärobok i vården om qvinnans slägtlif, angående en lag
af Servius TulliuSj detta synes oss minst sagdt förvånande, för att ej
nämna andra egendomiigheter i samma väg. Hvad vi nu yttrat
stödjer sig till en viss grad på antagandet, att förf. velat sätta sin bok i
ynglingars händer, då vi icke kunna förmå oss att tro, att han
egentligen afsett vetenskapsmännen. Ett sådant antagande jäfvas nemligen
af bokens inrättning, alldenstund i dylikt fall mycket af hvad i
densamma förekommer kunnat såsom kändt utelemnas och dessutom
framställningen är för litet kritisk, att man kan förutsätta en sådan plan
hos författaren.
De betänkligheter, vi framställt mot arbetets anordning, äro
kanske mindre betydande: af större vigt synes det vara att skärskåda de
vetenskapliga grundtankar som ledt förf. vid utarbetandet af
Romerska litteraturens historia. Vi fästa oss då först vid Hr L:s
begreppsbestämning af ordet litteraturhistoria. Att detta ord är mångtydigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
