Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Normalarbetsdagens betydelse för arbetarnes andliga välfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORMALARBETSDAGENS BETYDELSE FÖR BILDNINGEN. 9
det allra minsta. Det är civilisationens lag, att männi-
skorna kunna betrygga det framåtskridande, hvars mål
är frihet och lycka för alla, blott genom organisation,
samvärkan, ömsesidig hjälp och alls ej genom ett bar-
bariskt krig mellan individ och individ. På en arbetar-
marknad med alldeles oreglerad konkurrens (med idel
fria och "oberoende" arbetare, som frasen lyder) är det
- nämligen de arbetare, som ställa de lägsta anspråken
på en civiliserad tillvaro och därför hålla tillgodo med
låg lön och lång arbetstid, hvilka på längden ha bästa
utsikt att få stadigvarande sysselsättning. De arbetare,
som minst älska: andlig frihet och därför ha lägsta be-
hofvet efter fri tid, bestämma hur lång arbetsdagen skall
vara i genomsnitt för alla arbetare. En i denna mening
«frit arbetsmarknad leder till största mått af andlig
ofrihet bland arbetarne. ;
Emedan de begrepo detta, hafva arbetarne i alla
högt civiliserade länder organiserat sig i fackföreningar.
Tack vare dessa kunna arbetarne ernå bättre arbets-
villkor genom samfält tryck på arbetsgifvarne (ofta
medelst sträjker) eller på lagstiftningen (medelst an-
vändande af arbetarklassens politiska inflytande).
Det kan icke vara tvifvel underkastat, att sträjker
för kortare arbetstid äro ett för sämjan mellan med-
borgarne menligt och för samhället oerhört dyrbart medel
att ernå, hvad en normalarbetsdagslagstiftning kan genom-
föra på ett för samhällsmoralens framåtskridande utveck-
ling gynnsamt sätt. För att lagstiftningens värkan här-
vid i intet skall stå "själfhjälpens" efter, fordras blott,
att den förra inskränker sig till att lagstadga, hvad ar-
betarnes flertal inom de olika facken förklara sig önska.
Inom vissa gränser lofvar normalarbetsdagen
högre intellektuell utveckling, ju kortare arbetaren for-
drar, att arbetstiden skall vara. Öfverdrifvet arbete gör
människan slö och dum. Om arbetaren släpar tolf tim-
mar dagligen, kommer han med nödvändighet att
sämre använda de få stunder, som ej behöfvas till mat-
hvila och sömn, än om han arbetar åtta timmar och har
ett öfverskott af intellektuella och kroppsliga krafter att
spendera under tre eller fyra timmars frihet. Det är en
tusenfaldigt upprepad erfarenhet, att de, som hänge sig
åt fylleri och djuriskhet under friminuterna af en tretton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
