Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Normalarbetsdagens betydelse för arbetarnes andliga välfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 NORMALA RBETSDAGEN.
tanken, att ifrågavarande medborgares materiella lif ju
dock i många viktiga hänseenden är mycket bättre än
hans farfaders var. Vi måste fordra, att hans andliga
tillvaro skall vara förbättrad lika väl som hans materiella.
Men hans andliga tillvaro kan ej vara god, om den ej är
byggd på andlig frihet. Och blott den besitter värklig
andlig frihet, som icke blott har juridisk rätt att utveckla
och i allmänna lifvet öfva sina andliga förmögenheter,
utan ock har den därtill erforderliga ledigheten.
I slutet af förra århundradet talades stora ord om
"oförytterliga människorättigheter", om "frihet, jämlikhet
och broderskap" — i synnerhet om "frihet"! Man sökte
tillförsäkra alla medborgare den juridiska rätten till andlig
frihet — men det är först i slutet af vårt århundrade,
som man på allvar börjat sträfva efter att också till-
försäkra alla medborgare det mått af ledighet, utan
hvilket den andliga friheten förblir en död bokstaf i lag-
boken.
Vi hafva nu en utgångspunkt för bedömandet af
normalarbetsdagens värde för arbetarnes andliga välfärd.
Vi spörja: Hvad är frihet för en lönarbetare? Hur
mycket har han kvar af sin juridiskt erkända frihet, om
en absolut oreglerad konkurrens med kamraterna och de
oberäkneliga konjunkturerna på världsmarknaden tvinga
honom att sälja tolf eller fjorton timmar om dygnet åt
en arbetsgifvare för ett ytterst knappt lifsuppehälle?
Politiker och nationalekonomer, som studerat den modärna
normalarbetsdagslagstiftningens och fackföreningsrörelsens
inflytande på arbetarklassen (särskilt i England), hafva
mångfaldiga gånger besvarat denna fråga på ett sätt,
som kan sammanfattas i orden: lönarbetaren har så myc-
ken frihet, som han hvarje arbetsdag har fri fid.
Det finns personer, som medge önskvärdheten af, att
arbetarne få mer tid till andlig frihet, än de nu ha, men
som anse normalarbetsdagslagstiftningen för ett frihets-
fientligt och därför ovärksamt sätt att eftersträfva delta -
mål. Låt oss se.
Uti det förhållande, att arbetarne måste inskränka
den "frihet"; som kortsyntheten påstår sig vilja finna i
en oreglerad konkurrens på arbetsmarknaden, för
att ernå den värkliga frihet, som ligger i mer fri tid —
däruti kan hvarken "själfhjälp" eller statsingripande ändra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
