- Project Runeberg -  Normalarbetsdagen /
26

(1891) [MARC] Author: Gustaf F. Steffen - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Normalarbetsdagsrörelsens historia - I Nordamerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ite

+ Sä IRS BNP ÄRR 0 Yr ÄN da Br FRA Te HÖR REA 4
De ra SNR I ot SR Br STROKE AE

NORMALA RBETSDAGEN.

Omkring 1865 börjar en ännu mäktigare arbetarrö-
relse. Det var de amerikanska fackföreningarnas blomst-
ringstid. I augusti 1866 sammanträdde uti Baltimore
en församling af Trades unions och Trades assemblies (fack-
liga föreningar och sällskap) för att rådgöra om arbetar-
frågan och grundade The National Labour Union (den na-
tionella arbetarföreningen). Denna förening uppställde
åttatimmarsdagen som det närmaste målet för arbe-
tarklassens sträfvan; och sedan denna tid agitera de
amerikanska arbetarne med stor energi och hårdnacken-
het för denna fordran. Den första stora framgång, som
denna agitation ernådde var unionsregeringens lag af
maj 1868, som införde åttatimmarsdagen i alla unions-
regeringens värkstäder. Detta exempel invärkade på
statsregeringarna, och Illinois, Wisconsin och Pennsyl-
vanien hafva gjort åtta timmar till laglig arbetsdag —
visserligen åter med förbehållet, "så vida ej annan öfver-
enskommelse träffats." I staten New York är åttatim-
marsdagen öfver hufvud införd för alla fabriksarbetare.
Dessutom har åtta timmars daglig arbetstid redan blifvit
regel i flera af Förenta staternas industrier. Arbetarne
hoppas därför") med säkerhet, att denna arbetstid med
tiden skall blifva allmän, såsom förut fallet var med tio-
timmarsdagen.

Som nämts, är arbetarlagstiftningen staternas enskilda
sak — hvarför stora afvikelser och ojämnheter springa i
ögonen, då man granskar hela Unionens hithörande lagar.
Öfver hufvud måste den nordamerikanska arbetarlagstift-

Decoerunder, som de amerikanska arbetarne anföra för en
åttatimmarsdag äro (enligt den arbetarstatistiska byrån i Ohio) i sam-
mandrag följande. (1) Maskinernas ofantligt stegrade produktionskraft
har ledt till ett aftagande af de nödiga arbetarnes antal, så att talrika.
arbetare ständigt äro arbetslösa. (2) Arbetarne ha icke fått någon
rättvis andel af denna utvecklings fördelar — hvarken i form af
högre löner, större köpkraft hos lönerna eller kortare arbetsdag.
(3) En förkortning af arbetsdagen skulle leda till ett stegrande af de
nödiga dagsvärkenas antal och därför till sysselsättandet af flera arbe- :
tare — sålunda till mindre tvungen lättja, men mer ledighet; den
skulle dessutom framtvinga större produktion genom att öka konsumen-
ternas antal. (4) Åtta timmars arbete, åtta timmars hvila, vederkvickelse
och studier samt ätta timmars sömn utgöra en naturlig uppdelning af
de tjugofyra timmarna. (5) Arbetaren kunde i följd af stegrad kraft
och spänstighet producera lika mycket på åtta timmar som nu
på tio.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 6 23:47:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/normal/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free