Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maria Stuart i Gökhult. Skizz af Ernst Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon hade visst ett dunkelt medvetande om, att
hennes frisyr ej var fullt oklanderlig, ty hon förde
liksom omedvetet upp vänstra handen till sin nacke
och satt ett ögonblick med nedböjdt hufvud, medan
den smala hvita handen med utspärradt lillfinger gjorde
några små lätta tryckningar mot hårknuten, och på
den rörelsen kände jag igen henne. Tony Högman . . .
ja, det måste vara hon.
Jag stannade framför henne och lyfte på hatten . . .
Hon läste säkerligen en tvekande fråga i mitt ansikte,
ty hon smålog och sade med sin mörka altröst, som
endast förlorat obetydligt af sitt forna välljud:
»Ja, det är jag . . . ändtligen känner ni igen mig!»
»Fröken Högman, inte sant?»
»Ja, f. d. Tony Högman, jag är gift nu. Tack
för längesedan.»
Hon hade rest sig upp och räckt mig handen.
Efter en granskande blick på mitt ansikte fortfor hon:
»Jag kände inte heller igen er strax. Men ni
var ju också bara en ungdom, då jag såg er sist, och
nu har ni redan gråsprängda mustascher. Det var 75
vi träffades, eller hur? Hela aderton år sedan! Ja,
det var 75, det är alldeles säkert, samma år jag gick
ifrån teatern.»
Detta ord, teatern, väckte genast alla mina
minnen af henne. Som ung student, medan min första
pjes repeterades på en af hufvudstadens scener, hade
jag gjort hennes bekantskap. Det var efter slutet af
den första generalrepetitionen. Jag stod inne i
artistfoyern och talade med direktören, omringad af alla
de sujetter, som hade roller i min pjes och som nu
väntade på en berömmande fras från författarens
läppar. För ingen af dem var jag ännu presenterad, ty
jag hade under repetitionen suttit ute i salongen. Midt
under direktörens ifriga deklamationer för att bevisa
nödvändigheten af strykningar, kände jag någon klappa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
