Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Jordbruksnäringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 OM NOÖRRLANDS NÄRINGAR
äro visserligen, isynnerhet för vissa perioder, lätt
märkbara, men hindra likväl icke en överblick i stora drag.
Man finner, att antalet nötkreatur i Norrland — om
Jämtland, varöver statistiska data ej kunna fås för hela
tiden, fråntages — nära femdubblats sedan 1571, att
antalet hästar ungefär åttadubblats, att även fårens och
isynnerhet svinens antal ökats, men att däremot getternas
antal nu icke är så stort som för 300 år sedan.
Jämföres emellertid kreatursstockens tillväxt med
folkmängdens, så visar det sig, att den senare vuxit betydligt
hastigare.
På 100 inbyggare funnos i runda tal:
Är not hästar får getter svin
1571 120 16 80 50 11
1640 130 18 200 60 16
1810 75 15 70 ? ?
1842 60 15 60 33 7
1870 45 10 50 8 16
1895 38 8 25 2 12
1905 40 8 — — —
Siffrorna för de senaste årtiondena skulle bliva något
högre, om även Jämtlands län, vars kreatursstock är
relativt större, blivit intaget i statistiken. Så skulle
nötkreaturens antal pr 100 inbyggare nu bliva för hela
Norrland något över 40.
Såsom uttryck för den verkliga avkastningen äro
emellertid dessa siffror i och för sig något vilseledande. Genom
bättre utfodring, rasförädling och rationellare
beredningsmetoder har man utan tvivel nu mycket större avkastning
från samma antal kreatur, än man hade till och med icke
längre tillbaka än i mitten av förra århundradet. Det är
sålunda icke osannolikt, att 40 kor nu giva lika mycket
som 50 kor på 50-talet, varvid icke avses avkastningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
