Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Jordbruksnäringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKSNÄRINGARNA 27
större penningvärde, utan blott dess på grund av
rationellare jordbruk ökade kvantitet. Dessa siffror äro därför
icke heller ett fullt troget uttryck för foderproduktionens
förhållande till folkmängden.
Den isynnerhet efter början av sjuttiotalet märkbara
minskningen i får- och getavelhn torde emellertid giva
vid handen, att, om också nötkreatursavelns utveckling
på sista ärtiondena något så när hållit jämna steg med
folkökningen, detsamma dock icke alldeles är händelsen
med foderproduktionen.
Om man jämför Norrland med det övriga Sverge med
avseende på kreatursstocken, så befinnes det, att för
närvarande komma på 100 inbyggare: i Norrland 40
nötkreatur och 8 hästar, i det övriga Sverge 52 nötkreatur
och 10 hästar, siffror, som visa, att boskapsskötseln i
Norrland icke, såsom mången torde föreställt sig, spelar en
större roll än i det övriga Sverge, utan att motsatsen
äger rum. Undersöka vi för det övriga Sverge
kreatursstockens förändring under de senaste årtiondena i
förhållande till folkmängden, visar det sig också, att den icke
allenast följt med folkmängdstillväxten (trots att denna,
som nämnt, väsentligen kommer på städerna), utan t. o. m.
stigit betydligt hastigare, så att nötkreaturen, som 1865
voro omkring 40 på 100 invånare, nu uppgå till väl 50.
I själva verket är nog skillnaden mellan norra och södra
Sverge i detta hänseende större, än av dessa siffror
framgår, om man tager hänsyn till de rådande korasernas
beskaffenhet och den betydligt större foderkvantitet de stora
sydsvenska korna kräva än de i allmänhet mera småväxta
norrländska rasernas kor.
Innan vi ingå på en undersökning av orsakerna till
ladugårdsskötselns trots de för densamma utan tvivel i
Norrland förmånliga naturförhållandena långsamma
utveckling, är det skäl att kasta en blick på åkerbruket, som
påverkas av väsentligen samma faktorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
