Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Jordbruksnäringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 OM NORRLANDS NÄRINGAR
Såsom måttstock för denna närings utveckling lämpa
sig bäst de statistiska uppgifterna över skörden av de
viktigare sädesslagen. Siffrorna häröver äro emellertid
behäftade med större otillförlitlighet än siffrorna över
kreatursstocken, bland annat av den grund, att skördebeloppen
äro betydligt olika även inom varandra närliggande äår,
vartill ock kommer svårigheten att ekvivalera de olika
sädesslagen och att uttrycka potatisskörden i likvärdiga
sädesmängder. Då potatisen först under sista århundradet
blivit av någon större betydelse i jordbruket, men numera
utgör en viktig faktor, så kompliceras särskilt jämförelserna i
avseende på jordbrukets ståndpunkt före och efter
potatisens införande.
Utan att här närmare ingå på en diskussion av det
tillgängliga statistiska materialet må blott framhållas, att
det tyder på en med ladugårdsskötselns tämligen likartad
utvecklingsgång hos åkerbruket, så att sädesproduktionen
varit i förhållande till folkmängdens tillväxt stadd i en
mera långsam utveckling. Vid mitten av 1500-talet
uppgick medelskörden till ungefär 3 tunnor pr individ, under
det att den nu icke belöper sig till mera än 1,5 à 2
tunnor, och är i detta värde även potatisen inräknad efter
taxering av näringsvärdet hos 4 tunnor potatis till samma
värde som hos en tunna säd. Jämföres den nutida
sådesproduktionen i Norrland med det övriga Sverges, så finnes
den icke uppgå pr individ räknat till mera än ungefär
en tredjedel av dettas produktion.
De ovan framställda betraktelserna över
jordbruksnäringarna synas berättiga till den slutsatsen, att
naturförhåliandena i Norrland icke äro gynnsamma för
jordbruket. Det har dock i det föregående visats, att det
ingalunda råder någon brist på goda odlingslägenheter, och
att, även om man blott medtager i räkningen de i detta
hänseende bäst lottade trakterna i övre och nedre
Norrland, de äro tillräckliga för en mycket större befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
