Norsk maallæra eller grammatik i landsmaalet / 26 (1905) Author: Marius Hægstad - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordlæra - Pronomeni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Merkn. 2. Dativformer er i bruk her og kvar (minom,
minne, mino; dinom, dinne, dino o. s. fr.)

§ 72. Dei peikande pronomeni er:

Eintal			Fleirtal
Mannkyn.	Kvendkyn.	Inkjekyn.
den	den	det	dei
denne(a)	denne(a)	dette(a)	desse(a)

Merkn. 1. den, det heiter ogso dan, dat vestanfjells.
Denne = den her; denna = den der; desse = dei her; dessa
= dei der. Til det, dat (utt.: da) finst ei dativform di.

Merkn. 2. Til dei peikande pronomen kann ein ogso
rekna: same, slik, sovoren, baae, sjølv.

§ 73. Til attervisande (relativt) pronomen
vert smaaordet som nytta; det er ubøygjelegt.

§ 74. Spyrjande pronomen er kven og kva.

Merkn. kva hev ei dativform kvi = kvifor. Kven i
eigefall: kven sin eller kven aat.

§ 75. Ubundne pronomen er:

Eintal			Fleirtal
Mannkyn.	Kvendkyn.	Inkjekyn.
all	all	alt	alle
annan	onnor	anna	andre
annankvar	onnorkvar	annakvart	—
einkvar	eikor	eitkvart	—
hin (den andre)	hi	hitt	hine
ingen	ingi	inkje	ingi
korgje	korgje	korkje	—
kvar	kvar (kor)	kvart	—
mang ein	mang ei	mangt eit	mange
nokon	nokor	noko	nokre
sum	sum	sumt	sume

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>