Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vokalharmoni i Stodmaalet (Marius Hægstad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hānen [[**]] (hane; i den bundne form haninnən; [[**]] utvida form av hane,
smlk. hyrding (Robygdelaget) av hyrdi(r), [[** husk WJ]] hirðir), rāreŋ (raring),
masseŋ (massing), kærreŋ [[**; kursiv to-etasjers-æ]] (kerling; [[* ogonek]] i bundi form kærrinna), [[** ; kursiv to-etasjers-æ]]
kværvel [[**; kursiv to-etasjers-æ]] (huirfill), tvætteŋsvatn [[** kursiv to-etasjers-æ]] (vatn til aa skvetta paa linklæde ved
rulling). — våres (vaar), der(r)es [[** ogonek, husk WJ]] (þæirra), dåkkes (dykkar). — ko’les [[** tone]]
(korleis), så’les [[** tone]] (soleis) — berre [[** ogonek]] adv. blekkanes [[**]] adv. — ope (opet),
mōen (mogen), māren (skøyr, um ty; isl. marinn), ömse adv. (ymist),
beret (Bergit), fölen [[**]] (Føling, grdsnamn), smlk. Foliniar sokn Asl.
Bolt 12. ēle [[**]] (Eli, kvendenamn; ogso grdsnamn). — ætte [[** kursiv to-etasjers-æ]] (æftir)
prp. & adv. I ōlek (laak, klen), maa e vera komen av ein lang i [[** buet-serif?]]
(í) som fyrst hev vorte stytt.
Merkelege undantak er flöttiŋ [[**]] (flytjing) og gæli [[**; kursiv to-etasjers-æ]] (gale), som
etter regiarne skulde hava e. I det fyrste ordet kann grunnen
kanskje liggja i det upphavlege sterkt palatale ljodlag flytj-; men
gæli [[**]] kann eg ikkje forklara ljodlegt.
Naar ord som sell’i [[** tone]] (selja, eit treslag) og Nårri endar paa i, [[** buet-serif?]]
hev det sin grunn i at ordi er avstytte: selia, [[** ogonek]] Norigi?
Ljodsamhøvet millom e og i [[** rett-serif?]] synest i Stodmaalet ikkje hava
innverknad paa adjektivendingi -legr, soleis vārle [[**]] (varlegr), tȳdele
(tydeleg), onnele [[**]] (undarlegr), olvårle [[**]] (alvarlegr), abākle [[**]] (ukvæmt),
trūle (trúlegr[1], [[** én avsl. ) mgl **]] ōmule (umogeleg), einsle [[**]] (æinslegr); malli [[**]] (mykje;
marglega) hev i [[** serif?]] paa grunn av ll, [[**]] og belli (udyr adj.) hev venteleg
i [[** serif?]] som framandord (etter billig). Elles hev adjektiv gjerne endingi
i: [[** rett-serif?]] arti [[**]] (morosam; neutr. artekt), [[**]] lēdi (ledig), færdi [[**; kursiv to-etasjers-æ]] (*ferðigr), [[** ogonek]] lȳdi [[** dotless]]
(lydig), mōdi (modig), ōvetti (uvitug), sjeldan -iən: hāti(ə)n [[** husk WJ]] (hatig);
ōv’lin [[**]] (uvoren) er vel „uvyrden“, med tildrag mot endingi -ien.
Ogso endingi e i adjektivbøygningi synest staa utanfor
ljodsamhøvet, t. d. heile den [[** begge]] vuku, heile [[**]] (og heili?) dā’ən, [[** tone]] snəue mar’ka, [[**]]
hælve lass’e, [[** begge]] ūti den, [[**]] trēe vukun, jūpe pœlå [[**]] (djupe hyler); men tō’ eini. [[** begge]]
Eit dilikt skifte som millom e og i er der i mange gamle
norske fastlands-maalføre ogso millom o og u, der sume andre
maalføre sudvest i landet og paa utøyarne anten hev havt berre o
eller berre u. Det gamle trøndemaal var med i dette skifte
millom o og u. Liksom islendingen sa dei eller skreiv dei: lutum
dat. pl. av lutr, draumum dpl. av draumr, stæinum av stœinn;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
