Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fru Olsen var ett modigt fruntimmer, och
likväl klappade hennes hjerta hårdt, då hon be-
gaf sig på väg till enkefru Möller. Det är en
kinkig sak att bedja en mor om lof att få hålla
dotterns bröllop. Men hon kunde ha besparat
sig sin oro.
Ty fru Möller skydde alla slags ansträng-
ningar nästan lika mycket som hon skydde synden
i alla former, och derför kände hon en stor lätt-
nad vid fru Olsens förslag, som framstäldes med
en för denna dam ovanlig grannlagenhet. Det
var emellertid icke fru Möllers sätt att visa någon
lätt eller förnöjd stämning. Då allt ju i sjelfva
verket var ett »kors» på ett eller annat sätt, lät
hon det äfven nu skina igenom, att hennes tåla-
mod var i stånd att bära hvilken pröfning som
helst.
Fru Olsen återvände strålande från denna
visit. Hon hade gått miste om halfva nöjet af
detta giftermål, om hon ej fått hålla bröllopet,
ty att hålla bröllop var fru Olsens specialitet.
Hon lade då bort sin sparsamhet, och den till-
fredsställelse, hon kände öfver att få använda
hela sin arbetskraft, gjorde henne riktigt älskvärd.
Dessutom var embetet inbringande, och Olsens
hade alltid egt en liten förmögenhet, som det
emellertid aldrig talades om.
Så firades alltså bröllopet, och ett präktigt
bröllop var det. Fröken Ludvigsen hade skrifvit
ett orimmadt poem om den sanna kärleken, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
