- Project Runeberg -  Bidrag till Helsingfors Stads Historia / V. /
18

(1905-1908) [MARC] Author: Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äfven Viborg lågo i närheten af hafvet, men ändå så pass
långt därifrån, att de liksom gömde sig undan anfall från
sjösidan och åt landssidan voro lätt tillgängliga och
lämpliga att befästa. Eftersom man på den tiden icke hade
reda på landets höjning och ej tänkte sig in i
möjligheten att hafvet kunde vika bort från stranden, drog man
sig icke heller för att placera Helsingfors nära bottnen af
en icke alltför djup vik.

Till plats för staden utsågs västra åbrädden utmed
den 6 meter höga forsen, efter hvilken orten erhöll sitt
namn1). Södra allmänna landsvägen gick här fram öfver
ån, som i sitt nedre lopp är 15 till 18 meter bred. Marken
är i närheten af broöfvergången ganska kuperad, ity att
några granitknallar sträcka sig i åns längdriktning och bilda
delvis rätt branta afsatser.

Tomtplatser och andra nödiga utmarker för den nya
staden erhöllos på det enkla viset, att Forsbyböndema, som
i trakten hade ägor, tvingades att i vederlag för afträdt
område emottaga jord på annat håll. Det var den tidens
enkla sätt att expropriera. „Erik Påfvelsson som några
ägor vid Helsingefors njutit hafver* — heter det i ett
kungabref från juni 1551 — „bekomme klockareämbetet
i Lojo socken*. Om den nye klockaren var nöjd med
bytet och sin lott, förmäler ej historien, däremot vet man,
att Simon Klementsson och Per Larsson i Vik voro
missnöjda och knorrade, då regeringen förenade under
kungsladugården deras, ej långt från staden belägna, jordlotter
och i ersättning gifvit dem några afsides liggande delar af
indragna kyrkogods. Af skattelängden för 1551 framgår,

*) Helsingfors förste häfdatecknare, prosten Henrik Forsius,
utlägger vidt och bredt i sin akademiska afhandling af £r 1755 om
uppkomsten af detta namn; härledningen är i sjalfva verket si enkel, att
den icke tarfvar nigra kommentarfer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:15:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nphforshi/5/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free