Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
begära eller tänka. Bibeln hänvisar alltigenom till
vad Guld gjort, gör och skall göra. Fråga framfarna
tider, om någon gud har försökt att komma och
hämta ett folk åt sig fut från ett annat folk ? D<u har
själv fått se det, säger Deuteronomium 4 : 34. I
samma kapitel (v. 7) angiver Israel skarpsynt sina
karaktäristika. »Vilket annat stort folk finnes, vars
gudar äro det så nära som Herren, vår Gud, är oss,
så ofta vi åkalla honom?» Ju mer man intränger i
religionens historia inom skilda kulturer, desto mer
sanning och innehåll ser man i denna utsaga. Guds
verksamma närhet skiljer den bibliska
uppenbarelsen — med dess fortsättning — så tydligt som
möjligt från annan högre religion. Herren har gjort
allt detta. »Lova Herren min själ och förgät icke
vad gott han har gjort» (Ps. 103, 2). »Herren
kommer med väldighet» (Jes. .40, 10). Hans »arm är
icke för kort, så att han icke kan frälsa» (59, 1).
Jesius visste, att hans Fader verkade alltfort, och
hade själv till lösen: »Jag måste verka dens verk,
som har sänt mig, medan dagen varar» (Joh. 9, 4).
De urkunder, som giva oss bästa föreställningen
om urkristendomens tankegång, nämligen talen i
Apostlagärningarna, teckna icke vad man kan kalla
en religionsinrättning, icke heller en lära eller ett
frälsningsrecept, utan en levande historia, som
utgör Giuds handlande med Israel och med
människosläktet.
Ensamhet och betraktelse äga för den bibliska
fromheten en oberäknelig vikt. Det som berättas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
