Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bönen - III. Bönens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
så stå de emellan människan ooh hennes Skapare
och bliva ett hinder snarare än em hjälp på själens
vandring framåt och uppåt.» Här frambryter ett
personligt bönesätt och lösgör sig ur ’lagreligicHnens
fixa former.
I parsismen lika väl som hos judendomen, i
österländsk och romersk kristendom och i Islam
har nämligen en profetisk skapelse eller, med annat
liktydande namn, en uppenbarelsetro, stelnat i
Jagreligion. Även den höga oändlighetsmystiken kan
mista sin ande och bliva till observans.
Lagreligionen förvandlar bönens fria gudsuimgänge eller
psykologiska metodik till förtjänstfull plikt, som
dock, även den, förmår upptända och luttra
andakten, om själen fördjupar sig i den ålagda formeln
eller åtminstone erfar vördnad vid beröring med
det Heliga.
Men lagreligioinen visar alltid tillbaka till ett
levande ursprung, vare sig detta är en metodisk
mystik eller en profetisk-evangelisk skapelse.
Den profetiska fromheten från Mose och Jeremia
till en Luther, Pascal och Kierkegaard har ävem den
sin norm och sin organiska utveckling. Men den
vet icke av någon psykologisk träning, utan
»utgjuter sitt hjärta» ovillkorligt utan metod och
reflektion. Själens nöd och längtan urladdar sig.
Bönen väller fram med oemotståndlig
nödvändighet. Den är en Guds gåva, människan kan
knappast betrakta den som sitt eget verk, än mindre som
en metodisk påverkaji av själslivet. Men bönen
4 — När stunderna växla och skrida. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
