Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bönen - III. Bönens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3»
eder både vilja och gärning.» Den ena satsen slår
ju ihjäl den andra. Ja, sammanställningen må
synas paradox. Men båda satserna äro sanna, och
vad som är ännu märkvärdigare, den ena satsen
förbliver sann, endast genom att den andra
samtidigt kommer till sin fulla rätt. Erfarenheten
besannar deras inbördes beroende. Visheten får rätt
av sina barn.
Så orätt är det att låta de två huvudtyperna
inom den högre religionen utesluta varandra, huru
vi nu än månde kalla dem, försjunkande —
förlåtelse, oändlighetsmystik — personlighetsmystik,
mystik — profetisk fromhet, övningens väg —
hjärtats väg, metodisk mystik — gudsmystik,
självfrälsning — gudsfrälsning. Men allt
eftersom den ena eller den andra synpunkten
väsentligen präglar fromheten i allmänhet och bönen i
synnerhet, uppstår onekligen den ena eller den andra
av de huvudsakliga former, i vilka det högre och
innerligare gudsumgänget äger rum. Endast den
ursprungliga buddhismen har tagit steget fullt ut
och inrättat en klar och otvetydig självfrälsning
med avlägsnande av gudsdyrkan och
gudsfrälsning. Men när huvudvikten lägges på metoden,
får religiositeten överhuvud en annan prägel, än när
den glömmer sig själv och allt för Gud allena.
Luther har många ord om de himlastegar, som
man efter bästa förmåga inrättat för att komma
upp till Guds närhet. Han försmår dem alla. Ty
i förlåtelsen och förtröstan kom honom Gud när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
