Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bönen - III. Bönens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
triare än medelst någon metod och övning. I
en annan bok skall berättas om en hindu, den
kristne tiggarmunken Sundar Singh, som gjort
en liknande erfarenhet. Huru samvetsgrant han
än använde metoden, fick han ingen frid. Men
en dag stod Herren honom plötsligt nära. Hos
de stora kristna mystikerna betyder ingalunda
den psykologiska metodismen, att Guds verk
uteslutes. Från Augustinus till den heliga
The-resa känna de väl skillnaden mellan vad människan
med sina övningar kan åstadkomma och vad
endast Gud kan giva. Flotinos gjorde samma rön.
Själen är som tiggaren. Han kan klappa på
dörren, tränga sig upp för tröskeln. Men om dörren
öppnas eller ej, om Herren innanför dörren bevär^
digar honom en blick och en gåva eller ej, därtill
kan själen ingenting, säger ingenting alls åtgöra,
endast tåligt vänta. Endast icke gå bort utan
stanna vakande och bidande.
Dock får hela fromheten och därmed särskilt
även bönen en annan prägel hos dessa mystiker
än hos det profetiska och evangeliska
gudsumgängets heroer. ■ .,
Friedrich Heiler ägde i romersk fromhet sitt
andliga hem, ett hem som han använt och känner
såsom få, ett hem som han, hoppas jag> aldrig skall
upphöra att pietetsfullt vörda. Romersk-katolsk
teologi hade närt hans själ mitt under de
filologiska,-psykologiska och religionshistoriska studier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
