Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bönen - III. Bönens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
meds arv sam i kristenheten. Blaindningsformer
uppstå. Verkligheten är rikare och mer
sammanhängande på mångahanda vis, än våra
distinktioner förmå återgiva. Man kan vara tveksam, i
vilken räcka den ene eller den andre av de store
bedjarne skall ställas. Men själva grundtyperna
avteckna sig i sitt väsen skarpare, ju mer vår
forskning framskrider. Behövde denna orientering
inom religionshistorien ytterligare bevisning, så är
den i detalj och imed överväldigande rikedom
förhanden i Heilers bok om bönen.1 Jag har använt
ordet mystik för båda och skiljt mellan
oändlighetsmystik och personlighets- eller kallelsemystik.
Jag har också sökt klargöra skillnaden med
uttrycken försjunkandets mystik och förlåtelsens
mystik. Författaren förordar enligt härledningen
av ordet mystik dess användning endast för den
negativa, världsförnekande formen av fromhet, men
talar sedan, med tanke på vad medvetandet om
Guds levande makt och närhet betyder för den
profetisk-evangeliska religionslinjen, om
»gudsmystik» i motsats till »opersonlig
oändlighetsmystik». Namn betyda föga. Huvudsaken är här
uppfattad och skildrad med en klarhet och
ymnighet, dubbelt intresseväckande för den som haft en
väsentlig del av sitt arbete förlagt till denna kart-
1 Friedrich Heiler (nu professor i Marburg), Das Gebet,
eine religionsgeschichtliche und religionspsychologische
Untersuchung, 3 uppl. Miinchen 1921, 576 sidor, delvis med
fm stil. Första upplagan 1918. Snart på svenska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
