Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nytt och gammalt - VIII. Vetekornet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
och allt skall fullbordas, som genom profeten är
skrivet om Människosonen», äger ävenledes sin
motsvarighet i Johannesevangeliets ord: »När jag blivit
upphöjd från jorden, skall jag draga alla till mig.»
Evangelisten tillägger: »Med dessa ord gav han till
känna på vad sätt han skulle dö.»
I
Vetekornet. Jesus har gjort detta ord till
överskrift för hela sitt liv och lidande och därmed också
för sin makt. »Om icke vetekornet faller i jorden
och dör, då förbliver det ett ensamt korn; men om
det dör, så bär det mycken frukt.» Paulus återgiver
saken på sitt språk. »Kristus blev lydig intill döden,
ja intill döden på korset. Därför har ock Gud
upphöjt honom över allt och givit honom det namn som
är över alla namn.» Så nära höra Kristi lidande och
Kristi makt tillsammans. Ordet om vetekornet, som
måste dö för att bära mycken frukt, är också enda
rätta överskriften till det som i en kristen människas
liv förtjänar namnet kristet.
Vetekornet måste dö för att fullgöra sin gärning.
Eljest förblir det ett ensamt korn, sterilt, sig självt
nog, utan frukt. Allt levande är frö till något som
skall bliva till, det är ett vardande. Människan är
icke ett mål, utan en väg.
Enligt Johannesevangeliet yppade Jesus
vetekornets hemlighet för greker. »Där voro ock några
greker av dem, som plägade farä upp för att tillbedja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
