Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han (sid. 57, 90) ansluter sig till den uppfattningen, att
tillvaron på den objektiva sidan af ett straffuteslutande
intresse (t. ex. nödvärn), utan motsvarighet på den
objektiva sidan, skulle medgifva en konstruktion af försök.
Äfven kan anmärkas, att förf. förbigår en och annan fråga,
som man äfven i en öfversigt sådan som den föreliggande
skulle önskat se inlemmad i systemet, t. ex. den om en
inkongruens emellan det subjektiva och objektiva icke i
resultatet, men i förloppet.
Beträffande error iuris, som af förf. behandlas
tem-ligen vidlyftigt, är anm. mindre enig med förf. än i förut
berörda punkter; dock förbjuder utrymmet att närmare
ingå på denna omtvistade fråga. Det må emellertid
anmärkas, att då förf. sid. 66 bestämdt afvisar uppställandet
af kännedom om handlingens osedlighet, pligtstridighet o.s. v.
såsom moment i det allmänna brottsreqvisitet, han likväl
strax efter på en bakväg insläpper denna synpunkt, då han
sid. 67 låter sam vetslösheten af balanserandet på gränsen
emellan rätt och orätt vara grunden till att straffet
drabbar den, som emot förmodan — kanske genom en honom
obekant förändring i strafflagen — kommit in på det
straffbaras område. Förevarande fråga torde endast derigenom
kunna redas, att man — hvartill f. ö. en ansats finnes hos
förf. — håller politiförseelserna bestämdt i sär från de
verkliga brotten. Sammanhanget emellan dessa båda kategorier
är i sjelfva verket af så formell art, att inga som helst
slutsatser utaf hvad möjligen kan gälla om de förra, böra
dragas beträffande de senare.
Såsom ett tillägg till framställningen af det allmänna
subjektiva reqvisitet har förf. i § 7 berört den mindre ofta
behandlade frågan om motivets betydelse såsom
reqvisit-moment. Förf. skiljer sid. 75 emellan frågan, om vid
särskilda brott den »rena« dolus (— Forsæt) skall ersättas af
Hensigt och den, huruvida ett brottsreqvisit (såsom positiv
eller negativ bestämning) innehåller en utom sjelfva
rätts-kränkningen liggande psykisk drifkraft af bestämd natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
