Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbeten. Hur vanligt är det ej att träffa älskare af musik, ja till och med utmärkta
idkare af densamma, som ej känna mer af Palestrina, Leo, Lotli, Marcello, Caldara
och andra italienska mästare än namnen! Och hur idealiski herrliga saker hafva ej de
skrifvit för det ädlaste af alla instrnmenter — menniskoröslen! Ara och kärlek 5t allt
skönt!
Det ultömmer sig lika litet inom musiken i namnen Mozart, Haydn och
Beethoven, som inom måleriet i Rafaels, Diirers och Rubens. — N:o 4 var vackert,
men påminde mycket om pelitcsscrna hos en kompositör, som egentligen var
sång-mäslare. — N:o 5 var den första bit sång jag hört af »il gran Sassone.» Jag fann lätt
hvarför ban en gång var Italicnarne så kär. Ej eu enda tukt talade om tyskt
ursprung. — N:o 6 var Lemligen trivialt, dock éj fullt så släpigt och karakterslöst som
N:o lk Hade jag nu hvilat mig en stund och fått hcmla mig efter förtjusningen öfver
Lottis fuga, så väcktes jag nu åter till ett nytt och herrligt lif. — N:o 8 ullördes
af kapellet så, att t— — — *). Bravo åt Reissiger, som anförde så! Bravo åt
orkestern, som spelade så! Bravissimo åt Weber, som tänkt så! —Visst drog sig ett
ljufl leende öfver hans förklarade anlete, när de sista väldiga accorderna af ouverturen
klingadel — Och hvarför ej? 1 hvarje stund, sådau som deuna, förenar åter Jakobs stege
himmelen och jorden, och de odödlige besöka oss. — Efter ett par minuters tystnad i
salongen utbröt ett dån af handklappningar och bravorop. Det slutade ej förr än
Reissiger åter grep stråken och kapellels ledamöter tysta och uppmärksamma slodo på
sina platser. Då återskänktes mig samma fröjd. Jag tackar Gud för den. t— Det är
visserligen ej nog att utmärkta artister sköta dc särskildta stämmorna, för alt
åstadkomma ett utförande, sådant som delta. Men en factor utgör det likväl för produkten;
och jag tror ej att många kapeller ha den så, som det Dresdcnska, der bland
violinerna Lipinski och Schubert sitta, bland altviolerna Dominick, hland violoncellerna
Kummer, bland kontrabasarne Schnierwitz och Ticlz, bland flöjterna Fiirslenau, bland
oboerna Hiebenthal, bland klarinetterna Kotte o. s. v. — N:o 9 ansågs af ähörarnc
nästan som en mellanakt. Den var lika lös som dc små andliga kompositioner jag
känner af samma författare. — N:o 10 var troligen beundransvärdt korrekt till formen,
men till innehållet en samling af musikaliska »loci communes.» Del var en sådan
komposition, om hvilken det så ofta heter––––.— »skrifven i ädel anda och ren stil.»
Ock då linnes där hvarken anda eller stil. — N:o 11. Solo’t sjöngs af Tichatscheck.
Del hela klingade oklart och barrockt. Förunderligt att Tichalschecks tenor anses vacker!
* (Forts.)
• o
Musikaliskt Porträtt-Galleri.
• •
I-
• •
ni.
J9Mei*deM88ohn,
Biografis k-kr ili sk Skizz, ef ler autentiska källor.
• •
(Forts. fr. fÖrcg. N:r.)
• • ^ tø • • • »
Vid nyårsliden 1843 uppträdde M. med ett nytt stort verk, som härledde sig från
hans yngre period, men sedan undergått så mångfaldig omarbetning, att det först vid
*) Dot står ej mer. Meo jag vill, såsom fyllnad i den afbrutnn satsen, här tillägga, att jag onder
.uii bota den Följande liden aldrig liörde något så fulländadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>