Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvarföre är den förra mild till slapphet? Hvarlore den, se^lnare sträng till fulbel,?
Troligen derföre, all båda, under en ensidig uppfallning af Krisli lära, anlpgi.t ejn
lienllig ställning mot någon viss själens verksamhelssfer och, liksom i ersättning, alltför
mycket hyllat en annan. Då den katolska kyrkan, förtryckande den theoreliska
verksamheten, gjort allt för alt uppmuntra den estheliska; och denna, Irån all vara ett
skönt och beundransvärdi barn, småningom urartat till cll enfant perdu, som nu som
bäst håller på att ruinera den svaga och förlåtande modren; så har åler den
protestantiska, sträf och obillig mol den æslhetiska verksamheten, från början bemödat sig
att framdraga den theoreliska, som, ursprungligen en bonus alumnus, nu ligger i ständigt
kif med alma mater. — Der den katolska kyrkan felar i ett för-mycket, felar den
prQ-leslanliska i ett för-lilet, och tvärtom.
–––den 11. Aler ett besök i katolska kvrkan! — Gossarne voro beundranSr
värda. En af dem sjöng en sopran-aria, visst icke ful, men .... »dic quare, hjc.!f»
• • I 1 •
Han hade fortjent något bättre. Jag vände mig om, för att se pä den lilla; sångaren;
• •
men innan min blick funnit honom, fann jag mig sjelf helt hastigt retournerad af en
galonerad kyrkstöt, som, med småmyndigheters vigliga min, sade: »das IJerumsehen ist
verboten.» Kyrkstölarne i våra svenska landtkvrkor befatta sig ej med andra än dem,
9 * / • •
som äro för mycket sömniga. Här åler tyckes det som för slor vakenhet vore föremål
förderas näpst. Emedlertid var det ledsamt. Jag känner ett dubbelt nöje, pip. jag
får se den som sjunger, när nemligen han sjunger väl, äfven om den musik., som före-
• •
drages, ej är dramatisk. Del gäller vid sång, liksom vid tal. — I kalolska kyrkan
befinner man sig på samma gång i en konsertsal och ett målningsgalleri; och. guds-
tjenslcu är öfverlastad af ceremonier. Det ar illa. Men är det derföre rätt och bra
* % •
att protestantiska templet ser ut som ett skolrum och alt gudstjcnslen der är be.röfvad
all ceremoni? Sådant ville Luther åtminstone ej ha det. Sednare smårefprmatorer,
som ej rätt klart vetat hvad de velat, ha gjort det till det uthus det i allmänhet nr.
Och musiken, visserligen vår lids vigligasle konstform, är den enda man ansett nödigt
qvarhålla inom det kalla och livillimmade område, som vår likgiltighet och snålhet ej
blygas för att benämna »Guds hus»; och den finnes der, men — som klockare. —
»Dock den allrahögslc bor icke uti de tempel, som med händer gjorda äro. Himmelen
är milt säte och jorden är min fotapall. Hvad hus viljen J då bygga mig, säger
Herran.»–––Skulle någon missförstå mig så mycket, att han mot mig ville anföra
dessa Stephani ord, så gör han illa, i händelse han i dem tillika ämnar uppleta ett
försvar för våra protestantiska kyrkor i deras nuvarande skick.
Leipzig, den 12 bevistade jag repetitionen till den i ruorgon annonserade
Gewandhaus-konserten. David och Drcyscbock äro konsertmästare och Rietz dirigent. Som sådan
berömdes han mycket. Hans sätt att föra taktpinnen kunde jag likväl ej beundra. Den
beskref ständigt små slappa figurer i luflcn. Del återstår dock så myckel annat, hvari
en anförare kan visa skicklighet, att jag ingalunda belviflar densamma hos Rietz, for
taktpinnens skull. De unga musici, med hvilka jag nästan sländigt var tillsammans,
ville ej gerna höra all jag fann Drcsdnerorkestern utmärktare än den härvarande.
Några medgåfvo dock att sjclfva instrumenterna i Dresden måhända äro bättre. —
Moschcles var en slund oppe under repetitionen. Han är gammal och gråhårig, men
« ill
af ett friskt och kraftigt utseende. Han komponerar ännu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
