- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / FRÅN APRIL 1853, TILL DECEMBER MÅNADS SLUT 1854 /
16

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

t i

klassiska mästarena och efter genomläsandet af alla programmen, forsi å det till m:!lc
Clauss’ concert funnit namnet Beclhoven, hade du kanske förtviflad slagil dig för
pannan och utropat: är detta Paris, konstens likasom verldens hufvudslad par preferencc?
Men kanske du såsom en glad thealerbesökare, och detta med rätta, lätt skulle tröstat
dig vid namnen Rossini, Auber och Donizelli, eller såsom vän af ny-romantiska
sträf-vandcu, vare sig i Tyskland eller Frankrike, med nyGkenhet å Sainle-Cecilc’s
programm läst namnet Berlioz. — Hur som helst, du må .ej tro alt del klassiska så helt
och hållet här är föraktadt eller glömdt. Oaktadt du i lidningarnes feuilleloner, några
få af sakkunnige män skrifna undantagne, i recensioner och criliker (om delta ord här
kan få användas) skulle kunna tro att nästan all musik som flutit och dagligen flyter
ur fransysk penna vore utmärkt för snillrikhet, grace och konstrikhet, oaktadt de
fransyska littcratcurerna ur sitt språk hemta all möjlig doft, elegans och sinnrikhet, ali
möjlig blomstrande och bländande fraseologi vid bedömmandet af sina landsmäns
konsl-producler; oaktadt du i theatrarna endast får höra af de moderna fransyska och
italienska förfallarne, naturligtvis med tillägg af Meycrbeer, eklektikern, knappast mera af
Boieldieu, aldrig af Mehul eller Cherubini,* oaktadt du får se publiken lifligasl
intresserad vid den musik som återger de gladaste dansrylhmer eller de pompeusaste
parade-styc en, oaktadt slutligen endast theatrarna locka till sig en betalande publik, och de

flesta concerlgifvare skänka bort en stor del af sina billetter, för alt få ett större au-

• ’

diloiium och åtminstone derigenom vinna ett bekant namn; oaktadt allt detta och den
stora bristen på innerligare musik-känsla hos den större allmänheten härslädes, gifvas
dock i Paris conserlsällskapcr och mindre musikaliska kretsar, der det bättre hyllas,
der den klassiska musiken vårdas och hvarilrån, optimisterna förmena det, en ädlare
smak, en innerligare uppfattning af denna konst äfven här så småningom skall utbreda
sig. — Det gifves sålunda äfven i Paris många tillfällen att höra de klassiska
mäslare-nus arbeten, och med Januari månad börja dessa sammanträden, både större och mindre,
der, såsom man allmänt är ense, cxecutionen af de stora mäslarenas arbeten i
instru-mentalväg hör till det mest fulländade man någorstädes får höra. — Chörer får man
ej höra här sådana som i Sverige och Tyskland eller som man lär få höra i England
vid oratoriernas uppförande derstädes. Det existerar i Paris intet enskildi eller allmänt
sångsällskap: dilettanter hafva ej här såsom annorstädes förenat sig dertill, och de
fåtaliga chörer, som jag hittills hört i Sainte-Cecile, hafva på intet vis utmärkt sig. —
Detia concertsällskap, la societé de Sainte-Cecile, är en förening som, i afvaktan på
(lunservatorieconcerlerna, väl förtjenar all talas om. Chör och orchesler äro
sammansatta af musici ex professo, dels vid dels utom theatrarna. Alla äro delegare i
sällskapet och drss inkomster. Alla äro sådana som lefva af sin konst, på hvilken de
visserligen ej blifva rika — de dela behållningen af concerterna, och oaktadt denna, i
anseende till det stora antalet medlemmar, för det mesta är mycket ringa, så fortfara de
dock med dessa concerler, som sålunda visa sig uppehållas genom det musikaliska
intresset. Delta bör med den största aktning erkännas och förtjenade på många ställen
att efterföljas. — Orchestern, byggd på en basis af 12 violonceller och 8 contrabasar,
räknar 16 violiner i hvarje stämma o. s. v. Den anlores af M:r Seghers, en
förtjensl-lull dirigent, och excqverar under dennes ledning allt både äldre och nytt, som i
in-slrumentulvng är utmärkt. Sällskapets abonncments-concerler äro 6 och börjas först i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1853-1854/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free