Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en afslutad bild af det barnsligt-partriarkaliska; Mozarl representerar lifvels brokiga
mångfald; enslingen Beethovcn ändtligen ledsagar oss in i en inre verld, som danar
sig oafhiingig al och utmed den yttre, en andans verld, som sträcker sig ulöfver den
materiella.
Haydn, en punktlig, ordningsälskande man, höll sig städse strängt inom de
konventionella skrankorna; redan tidigt på morgonen visade han sig i fullständig loilelf,
så att han endast behöfde taga halt och käpp för att genast vara färdig att gå ut.
JNär han skulle börja en större composition, klädde han sig alltid utmärkt elegant;
endast så förmådde han skrifva. Han afvek aldrig från den en gång autagna ordningen;
aldrig, äfven under förändrade Icfnads-omständighcler, trädde han utom de af tidigare
förhållanden honom föreskrifua gränsorna; strängt höll han ut med att hvarje afton
sjelf genomse sina hushållsräkningar. Det hedersamma, ordnade, förståndigt-praktiska
hos äldre konstnärer framträder öfvervägandc hos honom. Ännu vid hans sednare år
märker man alt han länge med bekymmer måste draga sig fram, länge måste dväljas
i underordnade förhållanden. I sitt yttre, i sitt lefnadsställning är han en slilla,
obemärkt medborgsman; denne och konstnären äro i honom strängt åtskiljda. Idet inres
rike regerar visserligen den konstnärliga andan oinskränkt; men denna är maktlös, der
den yttre verlden begynner. Mos ar t deremot är den frisinnade, genialiske konstnären,
hvars hela tillvaro upplylles af konsten, och som derföre behandlar allt annat sorglöst
och efterlåtet, af sin natur till slikt förfaraude omedelbart bestämd. Mozart är typen
för en konstnär i modernt sinne, och likasom då förtiden i den Tyska poesien de fordna
skrankorna nedbrötos af den s. k. »Sturm-und-Drango-periodens hjellar och geniet
uppträdde såsom en makt med Guds Nåde, stiftande lagar lör verlden, så se vi också
hu-ruledes Mozart, frigjord från de fjettrar, dem förra förhållandens stelhet skapat,
framställer den konstnärliga existensen, såsom den mera berättigade, gent emot den yttre
verlden. Beelhoven ändtligen litar djerft på sig sjelf, yrkande sin betydelse framom en
cn hel verld. Af charakter eller i öfvermodigt humoristiskt lynne springer han ofta
med vett och vilja öfver alla skrankor och binder sig minst af det sedvanliga. — Våra
trenne mästares förhållande till det bestående kan man häraf lätteligen finna. Haydn
hade umgåtts med Kejsare, Konungar och många stora Herrar, men ville icke lelva på
förtrolig fot med dem, utan höll sig helst till folk af sitt stånd. För att charakterisera
Beethovens åsigter, är nog alt erinra om den bekanta anekdoten i Carlsbad, der han,
promenerande med Gothe, »afvaktade» det Österrikiska Hofvels belsning. Mozart tager
sin position midt emellan dessa exlremer. Han hade som liten gosse hoppat upp i
Kejsarinnans knä och ganska tappert kysst om henne. Sednare visade han sig som e:i
man, deu der känner sitt värde, men var städse genomträngd af den innerligaste
vörd-nad för sin Kejsare.
Haydn var olyckligt gift. Då hon som han älskade hade gått i kloster, lät han
öfverlala sig alt äkta hennes ej älskade syster. Enligt egen bekännelse var han ej
likgiltig för andra fruntimmers behag. »Helsa alla vackra flickor», var också ännu in
i ålderdomen det uppdrag han gaf de honom besökande vänner vid deras bortgående.
Men detta var endast en lek af hans för skämt fallna fantasi. Han vinnläde sig
omsorgsfullt om yttre ordniug och skick, och då Englands Drottning inviterade honom till
Windsor, yttrande leende till sin gemål att hon »ville göra musik tftle-å-tétc med Haydn»,
gaf denne, i anledning af Konungens försäkran alt han ej vore svartsjuk på Haydn,
ø
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
