- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / FRÅN APRIL 1853, TILL DECEMBER MÅNADS SLUT 1854 /
154

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



• % ––––––––––––––––––––

Borde hon, en ung, för allt skönt och ädelt glödande qvinna, tillbakavisa denna
första kärlekens ljusning; och var den brottslig? Hvem kan då bevisa alt hennes
förhållande till de Beriot innan hon vigdes med honom var något annat än ett sådant,
som den strängaste moral tillåter. Om det åter är sannt livad som berättas, att hon
skulle i 7 år varit hemligt gift med de Beriot innan hon offentliggjorde sitt äktenskap
med honom, så förfalla ju alla anklagelser mot henne af denna ar!. 1

Ilon hade med sin seduare man 2:nc barn: en flicka, hvilken dog straxt efter
födelsen, och en gosse, hvilken för närvarande vistas på en af hans föräldrar åt honom
inköpt egendom belägen i närheten af Briisscl.

Ingen var så känslig för bifall eller tadel som hon. Ofta sågs hon i kalisserna
med tårfyllda ögon, emedan publiken icke nog lifligt gilvit henne sitt bifall tillkänna. Om
hon ock i delta hänseende räknar många sina likar bland alla tiders sångerskor, så
skiljde hon sig dock från dem förnämligast genom sitt mästerliga, känslofulla spel.
Ifall hon icke egt sångens trollkraft, skulle hon som tragisk skådespelerska blifvit en
bland de förnämsta. De mest heterogena karakterer: Semiramis likaså väl som Rosina,

Anna som Zerlina, Cenerentola som Dcsdemona, alla halva sett henne smyckad med
kransar, dein en rättvis hyllning flätat kring hennes tinningar. Hon var i sanning ett
sällsynt väsende. Leende måtte Gudarna omgilvit hennes vagga, då de i rikt mått
bcgåfvat henne med skönhet, behag, snille, röst, skådespelarelalang och till lolje of
allt delta — rikedom och rykte. Århundraden skola förgå innan en ny Malibran
uppträder. I det naiva, i det känslofulla saknar hon sin molbild. I hennes sång låg
något hjertgripande, välljudsfullt, smältande, trollskt. Hvarhelst hon sjöng eller
spelade lifvade hon orehesten, orchesterchcfen, sångarnc och sångerskorna: alla värmde
sig ovilkorligen vid hennes inspirations eld. Aldrig har någon skådespelerska til) den
grad som Mad. Malibran varit i besittning af förmågan att på ett idealt sätt förena
styrka och behag, energi och delicaless, hvil k a åt konstprestalionerna förläna så högt
värde. I sångkonstens technik var hon fulländad och oupphunnen; Mozart och
Cima-rosa, Boicldieu och Rossini, Chcrubini och Bellini, med ett ord, corypheerna för de
skiljaktigaste skolor förstod hon uppfatta, samt derjemle lefvande framställa deras
karakteristiska egenheter. Och hur strålande skön var ej denna qvinna! huru
uttrycksfulla hennes anletsdrag 1 de svarta eldiga och likväl smäktande ögonen; det nattsvarta
håret, alltid enkelt benadt och slätstruket; längden medelmåttig; alla hennes
kroppsformer i den skönaste öfverensslämmelse, lägg dertill den ädlaste hållning, och hvem
kundq neka äfven qvinnan hos henne sin hyllning! Af de många porträtter som finnas
af henne är Gravedon’s det mest träffande.

Vi sluta vår biografi öfver denna stora, oupphunna sångerska med anförande af
ett drag ur hennes lefnad, vittnande om hvilken själ som med hennes sista andedrag
flydde från denna jord, der hon mera syntes som en uppenbarelse från högre regioner
än som en af våra likar:

Hon hade en dag Iofvat en skådespelerska i Paris alt sjunga på en Concert,’ som
denna gaf för att genom densamma erhålla reseunderstöd till England. Emot vanligheten
infann hon sig sent till Concerten, men urskuldade sig hos Goncertgifverskan dermed att
bon kom från Hertigen af Orleans, af hvilken hon mottagit en inbjudning för att sjunga,
Lroende sig dermed på dubbelt sätt kunna tjena sin hjelpbeböfvande vän. Delta ytt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1853-1854/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free