- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / FRÅN APRIL 1853, TILL DECEMBER MÅNADS SLUT 1854 /
162

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m

och så vidare hela alphabetet igenom, hafva kunnat skrifva er
Sommarnattsdröms-ouverture, om de blott företagit sig att i toner återgifva ämnets innehåll.

»Visserligen, så framt de gripit verket an med samma allvar, och med samma håg
satt sig in i saken ; de skulle då alla hafva frambragt högre, betydelsefullare arbeten,
an det utan delta lörfarande varit möjligt alt åstadkomma.

Den som eger talang, och det oaktadl framvisar något som är högst vanligt, har
att skylla sig sjelf. Han använder icke sina gåfvor så som han skulle kunna göra
om han allvarsamt ville. De vanligaste orsakerna till detta vanlighetskrämeri är
brist på sjelfcrilik och böjelse alt söka få sitt arbete så fulländadt som möjligt. Skulle
jag låtit trycka allt hvad jag skrilvit, utan att deri förelaga andringar, — föga
egendomligt skulle hos mig varseblifvits. Vill man tillerkänna mig egendomlighet, så vet
jag med mig sjelf, alt jag lör det mesta har min stränga sjelfcrilik och min
ändrings-och lörbätlringslust alt tacka derför. Jag har vridit och vändt tankarna, — just en
och samma tanke ofta och på mångahanda sält — för att byta deras ursprungligt
triviala physiognomi i en originelare, mera betydande och kraftigare. Liksom det
händer att en eller flera antingen toniskt eller rhytmiskt förändrade noter kunna åt en
enskild tanka gifva ett helt och hållet förändradl utseende och helt olika uttryck, så

kan i större dimensioner stundom en ny tillkommen, stundom en helt och hållet ul-

struken period, af det matta och uttryckslösa, göra någonting ovanligt och effektfullt.
Min Gud! ni behöfver blott slå upp Becthovens Skizzböeker, och laga utkastet till
»Adelaidc» i skärskådande. Ilvad kunde vara orsaken till alt han genast i början gjort
en ändring? Jo, emedan den första läsarten var matt och intet sägande; den andra
deremot lifligare, mera uttrycksfull och melodiskt angenämare. Gif mig en ide af det
Irivialastc slag, livad håller Ni, jag skall vända och vrida dess utkast, accompagnement,
harmoni och instrumentation så länge att den ursprungligt usla idén blir förvandlad
till en i allo försvarlig? och på samina sätt som jag förfar med en enskild tanka,
tilltror jag mig kunna gå till väga med ett helt stycke, hvilket, ifrån att vara trivialt,

genom ändringar och förbättringar skall af mig omarbetas till clt ganska intressant.»

Det tror jag — sade-jag fullkomligt öfverlygad.

»Nå, hvad vill Ni mer?» invände han. »Stekla dufvor flyga minsann icke i mun
ens på den talangfullaste konstnär. Någon gång kanske inträffar det, men sällan;
praxis är, alt man först måste fånga, plocka och sleka dem.»

Och likväl har ni undangömt hela stycken, hvilka Ni icke ansett serdeles
lyckade? — frågade jag.

»Del är sannt,» svarade han. »Ganska många komma ur hemmet ut i verlden så
sjukliga, att, ville man förvandla dem till friska, skulle derlill fordras mycken lid, ja
tilläfvenlyrs mer tid än som beholdes för alt åstadkomma ett nytt. Under sådana
omständigheter vidtager man heldre den sednare proceduren.»

— genom för mycket ändrande lätt

Men kan man icke

fråiradc

Ja5

vidare

försämra i stället all förbättra ett verk? Ilar icke Gölhc rätt, då han säger:

»Du dina kastanjer så länge stekt,
att de alla till kol förvandlade biifvit.»

»Just det!» sade han leende. »Hvad skulle Gölhe allt kunna hafva sagt, som icke
läte sig abstrahera från ett faetum. Men jag vill hellre låta för länge steka och til!
kol bränna en mat-rätt, än jag låter dem alla framsättas råa på milt bord.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1853-1854/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free