Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
ø
Samtal med (lämmel.
Af J. C. Lobc.
Måtto våra stora inSin olfcntligeo redogöra
Tor sitt salt alt studera, citer egentligen för
det satt Ii varpå de förfärdigat sina mästerverk.
Lichlenberg.
(Nedanstående uppsats har serskildt valts till meddelande, såsom, enligt vår åsigt,
i hög grad intressant och lärorik. Det förra ligger förnämligast i den lefvande och
humoristiska skildringen af den berömde mästare, som här utvecklar de praktiska
gruu-derna för sin komposilionsmetod; del sednare uti meddelandet af sjclfva metoden,
hvars grundsatser obestridligen äro lika sanna som vigliga, ehuru, tyvärr, ej blott af
yngre tonsättare alltför litet kände och använde. Våra harmoni- och komposilionsläror
inskränka sig egentligen till uppställningen af skolans reglor, och fåfängt söker man
der några varningstecken för de inånga villosligar vid deras användande, som så lätt
missleda, och för hvilka ingen grammatika skyddar. Först sedan en mångårig
erfarenhet hunnit skapa cn tillräcklig mängd rön och resultater, förmår man deraf
abstra-hera sig allmänna praktiska principer och genom deras systematiserande bilda sig en
fullständig metod, som ej lemnar sin egare i sticket. Den, som skrifver detta, bar
gått sainma väg och talar af erfarenhet. Men denna erfarenhet är långsamt
förvärf-vad och dyrköpt nog; desto välkomnare blir derföre ulan tvifvel en gedigen mästares
framslälluing af en bepröfvad praktisk metod, hvilken, om än icke görande
erfarenheten öfverflödig, dock bör kunna bevara en ung komponist från många förvillelser samt
visa honom en belydligen kortare och ringare genväg till del mål han föresatt sig.
Afven har Mozart sjelf i det berömda bref, hvari han redogör för sitt sätt att
komponera, uti en kort men innehållsrik framställning uttalat ungefär samma
grundsatser; man finner ock alt Hununel åberopar denne sin ryktbare lärares exempel.
En märkvärdig praktisk kommentarie till Hummels principer finner man för öfrigt
uti den första skizzen till »Adelaide» (se bilagan till »Beelhovcns Studien»). }V. B.
Vid Hummels ankomst till Weimar var jag, såsom ung komponist, i stor!
bryderi*). Aldrig hade jag haft någon undervisning i teorien. Böcker och mönsterverk
sammansläpade jag, men den praktiska handledningen felades. Sålunda trefvade jag i
beständigt töcken, på obanade stigar oroligt hit och dit, utan alt eus rätt känna målet
för min sträfvan.
Den som sjelf befunnit sig i en så bekymmersam belägenhet, skall lätt föreställa
sig, huru ifrigt jag sökte innästla mig hos Rummel, sedau han anländt. Nu hoppades
jag samtalsvis kunna aOocka honom de konslhemligheter, hvaraf jag måste förmoda
honom vara i besittning.
Tyvärr var han just i detta alseeude föga meddelsam. Han hade grundligen
studerat och genomtänkt siu konst, men kände sig sällan stämd till ordande derom.
*) Härvid må nämnas att Hummel under den sednare perioden af sin lefnad var boT-kapellmästare
i Weimar. Lobe var i sina yngre år anställd såsom flöjtist vid Weimarska kapellet.
(Öfvers.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
