Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
all heder lå la höra mig; jag har tänkt alt med konserter i Frankrike, i Paris, kunna
göra rätt goda affärer.»
»Konserter i Paris! hnhaha! nu mäste jag skratta! hnhaha! lag inte illa opp;
men delta förekommer mig lika roligt, som er min Scherzo. Ni vill rikla er genom
konserter i Paris! det är en äkta Sleirisk idé. Det mäsle jay känna; hör pä bara. Den
som ger en konsert i Frankrike, mäsle erlägga en afgift ål slalen. Vet ni del?»
Q
»Ah för lusan!
»Det ges personer, som lägga beslag på ållondcdelen al konserternas bruttoinkomst;
ja, de kunna till och ined laga fjerdedelen. Ni kommer (ill Paris; ni föranstaltar på
egen risk en soiré eller matiné; ni betalar salen, eklärering, eldning, tryckningskostnad,
biträde, kopister. Då ni ännu saknar rykte, så måste ni skatta er lycklig, om ni
inkasserar 800 francs; utgifterna uppgå minst till 000 — följaktligen återstå er 200
francs. Men dessa återstå er icke. Uppbördskommissarien tar dem midt för er näsa
och tackar på det förbindligaste. Men inflyta — hvilket är mycket möjligt — endast
600 francs, så tar han ändå de 200, och ni får, for ert nöje alt i Paris gifva en
konsert, betala 50 till 100 francs, eller ännu mera.»
»Det är ju omöjligt!»
»Visst är det omöjligt, men så är det ändå. Jag var likväl så artig att medgifva
er en recelt af 800 eller 000 francs; men som en fattig, obekant barpspclare får ni
inte ljuge åhörare. Till och med de berömdaste artister hafva gjort sådane
erfarenheter. I Marseille visade man mig en spegel, som Paganini sönderslog i förargelsen,
då han vid en af sina konserter fann salen loin.»
»Huru? Paganini?»
»Paganini. Kanhända var dagen alltför varm. Ty det ges dylika omständigheter,
mot Ii vilka i Frankrike äfven det största snille fåfängt skulle kämpa. Hetta, köld, regn,
måltidens inträffande tidigare eller senare än vanligt — delta är konstnärens fiender.
Ingen går på operan eller konserten, om det förorsakar honom den ringaste afvikelse
från hans vanor, det minsta besvär, eller en alltför stor utgift. Begär att döda tiden,
mode, nyfikenhet, en täflan mellan två bekanta virtuoser, likasom mellan ett par boxare,
delta är de lokomotiver som föra oss till konstens tempel. Man erlägger visserligen ofta
en oerhörd entré vid första uppförandet af en ny opera–––men icke för att beundra och
glädja sig åt verkets skönheler; på sådane löjliga ideer faller ingen; — nej, man vill
bara veta om pjesen gör fiasco eller ej, för att sedan ställa sig på segrarens sida. I
ett sådant fall beror ock ingenting på köld eller hetta, regn eller snö — det är en
batalj, ofta ock en exekution: der vill ingen felas. I Frankrike, min vän, måste man
förslå att sätta publiken i traf, likasom man låter hästar trafva. Den som kan detta,
är oemotståndlig för publiken, med undanlag af vissa provinsstäder med deras
antedilu-vianska plägseder.
Detta erinrar mig om en anekdot, som kanske är ny för er, och hvari Liszt och
Rubirii spela hufvudrollerna. Båda sammansvuro sig till en musikalisk expedition mot
norra Frankrikes städer. Dessa båda tyckas väl bort förslå konsten alt sätta publiken
i traf. De anlända till ett sådant modernt Athen och annonsera sin första konsert;
ingenting försummas — man ringer med stormklockan — ofantliga affischer — ett
pikant program — kort sagd t, allt hvad som kan sporra vederbörande. Timman slår, de båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
