Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nndcbcsvärjningnr, o. s. v. — I den scdnare nfdeiningen var tonen alldeles ombytt och
här kom den välkända karakteren af »Föreningsmusiken» oss äter, som en gammal
bekant, till möte. Bönder, sjömän, soldater, grufarbelare och Lappländare läflade med
hvarandra alt bjuda på vackra melodier både i kuplett- och ballett-forrn, och alla dessa
melodier, ehuru visserligen icke renlaf i folkton, buro dock pregeln af sanni nordiskt
skaplynne. Deu 100-årige gubbens sång deremot, hvilken utgjorde styckets final, lät
oss förnimma en flägt från den verld, dit han var beredd att »kanske i afton»
öfver-flvlla*).
rf /
Med denna andra behandling af ett nationell ämne hade Du Puy tillfullo
dokumenterat sin lörinåga i denna genre; likväl ville han lemna ett ytterligare bevis derpå och
hade för delta ändamål redan verkställt icke obetydliga förarbeten, då han af döden
oförmodadt öfverraskades. Operan »Björn Jernsida», med text al Valerius, blef ej
lärdig-komponerad, och allmänheten har blott erhållit en försmak al delta verk uti en duett
som lör flera år sedan gafs vid en Conccrt i stora börssalen.
Hvad åter musiken till »Föreningen» och »Balder» angår, så har den delvis blifvit
begagnad**) i flera sednarc theaterstycken. Så t. ex. erinra vi oss alt den sköna
»Hymnen» ur förstnämnde pjes upptogs i divertissementet »Födelsedagen», som gafs
med anledning af nuvarande H. K. 11. Kronprinsens födelse; musiken till Lapparnes
_ é m ^ * t
och grufarbelarnes baletter i »Balder» användes i »Ryno» och den förstnämnde dessutom
sednast i det s. k. »Nationaldivertissementet)), der äfven den på sin lid allbekanla
»Föreningspolskan» i C-dur ånyo helsadc oss med sina rena, ärligt svenska toner. Det
är också endast sådana fragmenter af de genialiska tonskapelserna som numera någon
gång kunna komma oss till godo Irån scenen, enär sjelfva pjeserna, hvarur de hemtats,
voro tillfallighelsstyeken, och, som sådana, ej vidare äro lämpliga till återupptagande.
För de flesta bland nutidens spektakelbesökande Stockholmsbor är Du Puy ej annat
än en tradition, och de som ännu erinra sig honom personligen, minnas honom
sannolikt egentligen blott som en utmärkt, lyrisk skådespelare. Hvad han såsom tonsättare
i allmänhet och enkannerligen för svenska scenen verkat, torde deremot i det närmaste
vara glömdi***), ehuru, såsom man blott al det ofvanslående lärer finna, hans forljensler
i detta afseende ingalunda voro obetydliga och väl värda alt en närmare redogörelse
för dem någon gång förelogcs. Måhända skola vi framdeles göra ett lörsök dermed,
*) Fa voro väl de ögon i hvilka ieke en tår glänste under del Lars Hjortsberg ined högsta grad
af mästerskap, ehuru utan egentlig sångröst, på en tjusande melodi återgaf följande ord:
»Jag nu lefvat nog, ty jag får,
Carl Johan, min Konung Dig kalla.
Jag skådat tor hundrade år /
Den Tolfte bland Cartarne falla.
Då kanske i afton jag går ...
Så nöjd i Aen Trettondes spår,
Från Dig skall jag helsa dem alla».
**) Kanske rättast sagdt: insnwglad; ty dessa lån tillkännngåfvos aldrig på affischerna.
| •
***) Den berömda trion ur »Agander och Pagandcr», som, för ett par decennier sedan, isHIlskaps-
kretsarne mycket sjöngs, har på senare åreu allt mera sällan låtit höra af sig. Af Du Puvs
* ^ •
kammarmusik lefver egentligen oudast deu uoder namnet »Harmonien» bekanta qvarlcttco för
A A
mausröster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
